De kommande åren förväntas befolkningen i Stockholmsregionen
växa med 25–30 000 personer per år. Stockholms läns befintliga vårdstruktur bedöms inte vara tillräcklig för att möta dessa demografiska förändringar, och länet står i dag inför sin största satsning på sjukvård någonsin.
Detta står att läsa i rapporten ”Framtidens Hälso- och sjukvård” – utgiven av Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning i mars 2011. Rapporten – som är resultatet av ett omfattande projekt kring länets vårdstruktur, tar utgångspunkt i insikten om ett förändrat vårdbehov såväl som från invånarna förändrade förväntningar och krav på vården.
Förändrat vårdbehov
Samtidigt som vi blir allt äldre och på många sätt allt friskare, ökar annan typ av ohälsa. Psykiska sjukdomar, stress och drogproblem är exempel på symptom som blir allt vanligare bland länets invånare, och också efterfrågan på olika typer av specialistsjukvård ökar.
Parallellt med denna utveckling löper en annan – driven av en för allmänheten ökad tillgänglighet på information kring hälsa och hälsovård.
För att även fortsättningsvis kunna erbjuda länets invånare en god vård behöver landstinget utveckla strategier för att möta dessa drivkrafter. Landstinget har formulerat en målbild för vården 2015 omfattande tre delar:
- invånarna ska ha hög tillgänglighet till vård
- invånarna ska känna att vården är av hög kvalitet och inbjuder till delaktighet
- vården ska erbjudas till hög effektivitet.
För att uppfylla dessa målsättningar planeras stora investeringar – inkluderande resurser öronmärkta för fastighetsutveckling och fastighetsförvaltning. Den övergripande principen för arbetet med framtidens hälso- och sjukvård är att så långt som möjligt bygga på existerande strukturer och optimera användningen av
befintliga lokaler.
Rätt patient till rätt plats
Men vårdutmaningen gäller inte bara fastighetsoptimering och fastighetsutveckling. Det handlar också om strukturen på vården – och man har fastställt att en stor omstrukturering är nödvändig. Denna omstrukturering kräver förändrat beteende från såväl vårdpersonal som från invånarna själva.
Utifrån den så kallade LEON-principen (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå) arbetar landstinget för att optimera användningen av såväl vårdinrättningar som kompetens. Arbetet handlar mycket om att renodla de olika typerna av verksamheter som landstinget ansvarar för – liksom att få dem som i dag uppsöker akuten med icke-akuta åkommor att i stället vända sig exempelvis direkt till sin husläkare.
Framtidsplanen för hälso- och sjukvården
Locum har under många år sett hur vårdbehovet gradvis omvandlats och var en av aktörerna som landstinget involverade i projektet ”Framtidsplan för hälso- och sjukvården”. Rapporten visar på kommande förändringar i landstingets sätt att arbeta – förändringar som på många sätt omdefinierar och samtidigt tydliggör Locums roll.
Rapporten visar på en från landstingets sida ökad insikt i betydelsen av patientens upplevelse av vården. Här spelar vårdmiljön en viktig roll. Landstinget betonar behovet av ett mer samlat grepp kring vården, och planerar att öka tillgängligheten på vård genom en kombination av när- och akutsjukhus, husläkare, olika typer av vård- och specialistcentrum samt så kallad pre-hospital verksamhet som e-hälsa.
Framtidens vårdbehov måste noggrant matchas mot infrastruktur – och lokalerna måste i sin tur optimeras utifrån de förväntningar och krav som ställs. Locum ansvarar för den ekonomiska såväl som den tekniska förvaltningen och utvecklingen av landstingets fastighetsbestånd. I detta arbete krävs att en rad skilda krav och prioriteringar balanseras. För att fullfölja sitt uppdrag, och skapa
förståelse för sitt arbete, har Locum flera tidsperspektiv att förhålla sig till. Läs mer om dessa under Locums uppdrag.