Ambulanshallen rivs bit för bit

Den gamla ambulanshallen på S:t Görans sjukhus rivs ned till grunden för att förbereda området för den nya vårdbyggnaden som ska byggas på platsen. Byggnaden rivs bit för bit för minsta möjliga störning.

Allt rivningsarbete förbereds mycket noga genom arbetsbredningar där alla moment dokumenteras och gås igenom med samtliga involverade byggarbetare. Att arbeta säkert är A-O. Det är också viktigt att i planeringen ta hänsyn och säkra arbetet till angränsad byggnad med verksamheter och närområdet. Jonas Israelsson som är byggledare, på Härnösands Byggreturer AB - Locums underentreprenör, och ansvarig för rivningen av ambulanshallen på S:t Görans sjukhus berättar mer om hur rivningen går till.

Vilka olika skeden ingår i en rivning?

Arbetet startade med att vi förberedde byggnaden för rivning. Det innebar att vi tog bort all isolering, gips och trä. Elkablar, armatur, lysrör, ventilation och rör togs också bort. Detta skede kallas lättrivning eller selektiv rivning. Därefter vidtar en så kallad tungrivning. Det håller vi på med just nu.

Tungrivning - det låter dramatiskt. Vad innebär det?

Det är inte särskilt dramatisk. Tanken med den förberedande lättrivningen är att maskinen ska kunna arbeta så fritt som möjligt och plocka ned huset bit för bit - i så intakta delar som möjligt. Det möjliggör att vi till stora delar kan undvika buller och vibrationer. Det generar inte heller särskilt mycket damm. Vid ett eventuellt läge där damm uppstår går det att minska detta med hjälp av bevattning. Här vill vi gärna undvika det eftersom det lätt samlas vatten i närområdet, vilket kan ställa till det vid ambulansinfarten. 

Vad är särskilt utmanade vid denna rivning?

Att riva ambulanshallen är egentligen ett ganska enkelt jobb, men närheten till den angränsade byggnaden innebär att vi måste planera för att inte störa verksamheten mer än nödvändigt och att vi inte skadar delar som fortsätter in i den angränsande byggnaden, t.ex. balkar. Här har vi säkrat området genom att skapa en buffertzon.

Vad krävs det för utrustning för att riva byggnaden?

Detta arbete kräver en 14-tons grävmaskin utrustad med hydralstyrd rivningsgrip. Det finns också en möjlighet att ta till en skopa, bilningshammare eller en betongkraschare - om det behövs. Arbetet genomförs av en maskinist som sköter maskinen plus en person som visuellt ser över och förbereder området framför maskinen. Det bygger på ett samarbete och att ingen arbetar ensam. Ibland kan de behövas ytterligare en person och vissa arbetsmoment gör vi för hand.

Ge ett exempel på vad ni gör manuellt

Vissa arbetsmoment behöver vi göra för hand, som till exempel kapa en del balkar med en tigersåg. Den metoden används för ökad kontroll vid kapningen. Kontroll är viktig när balken fortsätter in i befintlig byggnad. Helt frilagda balkar kan kapas med gas, som är en betydligt snabbare metod.

Hur hanterar ni eventuella miljöfarliga ämnen?

Det görs en genomlysning av arbetsområdet i samband med lättrivningen för att identifiera eventuella miljöfarliga ämnen (FA). I det här fallet fanns det lysrör samt glykol i ett glykolvärmesystem, som har legat nere backen för att hålla vägbanorna rena från is och snö. Det sugs upp med en sugbil och transporteras till SRV-Huddinge. 

Vart tar övriga rivningsmassor vägen?

Alla rivningsmassorna sorteras, som metall, deponi och brännbart osv, och körs till rätt återvinningsstation för bästa miljöhantering. Allt redovisas och sammanställs för återrapportering till Locum. Hela ambulanshallen kommer att rymmas i 15-17 containers.

Se en kort film från rivningen.