Hur ska vi minska landstingets
miljöpåverkan?

Klimateffektivitet, resurseffektivitet och ett hälsofrämjande miljöarbete. Det är ledorden i Miljöutmaning 2016 – Stockholms läns landstings miljöprogram som styr miljöarbetet i alla landstingsfinansierade verksamheter fram till och med 2016. Nu pågår arbetet för fullt med att ta fram ett nytt miljöprogram som ska gälla från 2017 till 2021.
Nu så här inför klimatkonferensen i Paris är det extra roligt att lyfta att landstinget redan har nått målet att minska koldioxidutsläppet med 35 procent mellan 2011 och 2016.


Stockholms läns landsting (SLL) arbetar systematiskt med att minska den negativa miljöpåverkan. I det arbetet är miljöprogrammet ett viktigt verktyg. Där ges riktlinjerna för hur landstingets verksamheter ska arbeta för en hållbar samhällsutveckling och god hälsa.

Charlotta Brask är miljöchef inom SLL. Hon leder arbetet med att ta fram det nya miljöpolitiska programmet. Det blir landstingets sjunde och ska gälla fram till 2021.

Vad ser du som din viktigaste uppgift som miljöchef inom SLL?
– Att säkerställa att de miljöfrågor som vi arbetar med är relevanta och ger resultat. Men min uppgift är även att se till att vi kommunicerar nyttan av miljöarbetet både internt och externt.

Landstinget ska bedriva ett hälsofrämjande miljöarbete och utföra sitt uppdrag på ett sätt som är klimateffektivt och resurseffektivt. Det utgör de tre målområdena i det nuvarande miljöprogrammet, Miljöutmaning 2016.

Ett av målen med Miljöutmaning 2016 är att 75 procent av alla transporter ska gå på förnybara bränslen år 2016.

Kommer vi att nå upp till det målet?
– Vi har faktiskt redan överträffat det målet, berättar Charlotta. Andelen förnybara drivmedel för transporter ligger idag på 79 procent, fortsätter hon.

Ett miljöarbete i framkant

Landstingets miljöarbete påbörjades i slutet av 80-talet och många konkreta miljöförbättringar har åstadkommits i verksamheten sedan dess. Idag ligger SLL i framkant när det kommer till att bedriva ett effektivt miljöarbete och målet med det nya miljöpolitiska programmet som tas fram är att vidare inspirera andra aktörer.

Vad är nyckeln till framgång?
– Vi har drivit ett systematiskt arbete i över 20 år, baserat på kunskap kring miljöpåverkan, tydliga mål och en årlig uppföljning. Vi är väldigt petiga med mätning och resultat. Samtidigt måste vi kombinera det med kreativa idéer och samarbete. Vi har ett fantastiskt miljönätverk inom SLL. Medarbetare som ägnar delar eller hela sin tid till att vi ska uppnå våra mål i miljöprogrammet, säger Charlotta.

Kan du ge något exempel på ett miljöprojekt som vi lyckats bra med inom SLL och som du känner dig extra stolt över?
– Vi fick in sopsäckar av biobaserad plast i pappers- och plastavtalet. Det kan låta enkelt, men är en jätteframgång och vi satsar nu på fler material av icke fossila råvaror. I maj 2014 gav landstinget också ut gröna obligationer för 1,1 miljard kronor. Sedan har vi under året testat reningsfilter av narkosgaser i Norrtälje och det visar sig att det fungerar. Det ligger mycket hårt arbete bakom, alltifrån att leta efter rätt filter, anpassa filtret till narkosgasutrustningen och sedan mäta resultatet, berättar Charlotta.

– Och nu så här inför klimatkonferensen i Paris är det extra roligt att lyfta att landstinget redan har nått målet att minska koldioxidutsläppet med 35 procent mellan 2011 och 2016, fortsätter hon.

Framtidens utmaningar

Miljöprogrammet utgår från den påverkan som landstinget har på miljön när beslut fattas och verksamheten bedrivs. Alla länets invånare berörs av miljömålen som formuleras i programmet.

Vilken är den viktigaste miljöfrågan i landstinget på längre sikt?
 – Att vi med vårt samlade ansvar för både regionplanering och kollektivtrafik bidrar till en mobilitet i Stockholm där bilens marknadsandelar sjunker jämfört med gående, cyklande, kollektivtrafik. Eller varför inte mötesteknik som gör att resande inte behövs? Jag tror också att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv, till exempel livscykelanalyser i byggprocessen under det att själva byggprojektet pågår, liksom livscykelanalyser av de varor och produkter som landstinget använder, säger Charlotta.

– Miljö- och sociala krav i upphandling med tydlig uppföljning är också en fråga som bara kommer att bli viktigare, fortsätter hon.

Locums miljöarbete

Locum arbetar tillsammans med sina kunder för att gemensamt medverka till att uppfylla målen i landstingets miljöprogram. För ny- och tillbyggnation samt större ombyggnation är målet Miljöbyggnad nivå Guld.

Christina Lood är miljöchef på Locum och ansvarar för Locums miljöarbete. Tillsammans med Skanska AB och Berges Schakt och Transport AB kammade Locum nyligen hem första pris på Sweden Green Building Awards i kategorin ”Årets hållbara anläggningsprojekt” för markarbetet på Nya Södertälje sjukhus.


Vilken är den största miljöutmaningen som du ser att vi på Locum står inför?

– Jag skulle säga att utmaningarna, som vi är mitt inne i, handlar om att minska miljöpåverkan och sträva efter att bygga hållbart i de stora investeringar som pågår i form av ny- och ombyggnationer. Det gör vi bland annat genom att använda Miljöbyggnad som verktyg. En annan utmaning är att energieffektivisera våra befintliga fastigheter och där arbetar vi med energikartläggningar samt att genomföra åtgärder som kommer fram vid dessa kartläggningar, säger Christina Lood.

Det nuvarande miljöpolitiska programmet sträcker sig till och med 2016. Arbetet med att ta fram det nya miljöpolitiska programmet för 2017-2021 pågår nu och kommer att fastställas under nästa år.