"Rena luftjobbet" - artikel ur Rum-arkivet

Det är sedan 60-talet väl känt att den främsta källan till bakterier i ett rum är de människor som vistas där. Just nu pågår forskning med stöd av Locum kring val av ventilationslösning för att tillsammans med förbättrade arbetsrutiner minska antalet postoperativa sårinfektioner – ett växande problem i Sverige.

Den här artikeln är hämtad ur Locums kundtidning "Rum" - nummer 4 år 2014.

Läs mer om kundtidningen Rum här (och teckna gärna en kostnadsfri prenumeration)

Läs hela numret av kundtidningen Rum - nummer 4 år 2014

TEXT: Gunnar von Sydow
BILD: Olof Holdar



Risken för infektioner minskar med bakteriehalten i luften. För att få ned mängden bakterier krävs ett samspel mellan ventilationstekniken och att operationspersonalen klär sig och agerar rätt. Locum har bidragit i arbetet med att utveckla kunskap om detta sedan 2009 då en teknisk specifikation, Mikrobiologisk renhet och förebyggande av luftburen smitta i operationsrum, började tas fram. Arbetet var klart tre år senare – SIS-TS 39-2012.

Pedro Gandra, specialist Bygg och VVS på Locum har varit med från början.
– I dag används denna specifikation som inofficiell
standard, säger han. Och det är bra. På EU-nivå utvecklas nämligen
nu en standard för sjukhusventilation och kommer en sådan är det den som gäller.

Nationella standarder får vika ner sig. Som EU-förslaget ser ut i dag skulle det innebära en försämring.
– En teknisk specifikation är också mer användbar som vägledning. Den visar hur man kan nå godtagbara bakteriehalter i luften och kan alltid hänvisas till.

Nu är det alltså upp till varje landsting och sjukhus att välja på vilket sätt de ska nå
vad lagen kallar "god hygienisk standard". De medelhalter som motsvarar detta diffust uttryckta krav har av Socialstyrelsen satts till 100 cfu/m3 (se faktaruta) luft för så kallad vanlig kirurgi och en tiondel, 10 cfu/m3, när infektionskänsliga operationer genomförs. Det handlar om ventilation, logistik och kapacitet men även om kultur. Exempelvis skiljer sig arbetsdräkten mellan olika sjukhus, till och med mellan anestesi- och operationspersonal i samma rum.

– Vi vet sedan länge att det främst är människan som sprider bakterier till rumsluften.
På 70-talet blev det känt att ju mindre man använder täta och täckande kläder, desto fler bakterier sprids. Det sprids fler bakterier när läkarna rör sig mycket, gestikulerar, pratar och skrattar. Även när dörren öppnas, om korridorluften är smutsig.
Det andra spåret för att sänka bakteriehalterna är bättre ventilation. Vanligast är
luftomblandning, som ventilation på kontor. En vanlig måttstock var länge 17–20 luftomsättningar per timme. En opålitlig tumregel, menar Pedro Gandra.
– Så länge personalen är i salen är det luftflödet som styr halten cfu, oberoende av storleken på salen.

Redan i slutet på 60-talet började man använda sig av så kallad parallellströmning,
även kallad LAF-teknik. Då tillförs luft vanligen från taket ner över operationsbordet och tränger undan bakterierna lokalt. LAFtekniken används som standard i renrumsindustrin och är lagstadgad i vissa länder för operationsventilation. Den är inte lika utbredd i Sverige.
– Det är gott och väl, säger Pedro Gandra, men man ska inte förlita sig enbart på den
tekniken. Exempelvis har en doktorsavhandling visat att LAF-flödet störs av läkarnas och sköterskornas kroppsrörelser, operationslampor och andra hinder. Man bör därför utgå ifrån att LAF-ventilation stundtals fungerar omblandande och att det är de höga luftflödena som gör jobbet.
– Faktum är att vi i Sverige är de enda som har mätt bakteriehalter under pågående
operationer. Vi kan alltså dra säkrare slutsatser om ventilationsteknik än i andra länder där man mäter i tomma salar.

Pedro Gandra åker runt en hel del och föreläser om slutsatser i den tekniska specifikation som han har varit med att ta fram, främst för läkare och operationspersonal. Allt oftare hjälper Locum sina kunder att få bakteriehalten uppmätt och tips om eventuella åtgärder. Det är dock alltid SLL:s avdelning för vårdhygien som gör den vårdhygieniska bedömningen. All nybyggnation som numera projekteras tar också hänsyn till den tekniska
specifikationens slutsatser.

Pedro Gandra har även med stöd från Locum påbörjat ett forskningsprojekt på
Chalmers med sikte på licentiatexamen. Han ska forska om hur skyddsventilation kan projekteras i operationsrum och förutsättningar och begränsningar för de olika lösningar som finns i dag.

MER FAKTA OM VENTILATION
> Människan byter sitt yttersta hudlager var fjärde dygn. Det innebär att cirka 10 000 mikroskopiska partiklar lossnar från huden varje minut. En tiondel av dessa bedöms bära på bakterier som kan ställa till med svåra sårinfektioner, särskilt vid implantatkirurgi. Det betyder cirka 170 cfu/sekund som ska ner till under 2 cfu/s, vilket kräver tätvävda kläder.
> LAF, laminärt flöde, är strömning som följer parallella linjer (till skillnad från turbulent, oordnad, strömning). Bör benämnas UDF, uni directional flow.
> CFU, colony-forming unit, är den enhet bakteriehalter mäts i. Att man mäter units (enheter) beror på att bakterier klumpar ihop sig och det är svårt att avgöra om en
klump består av en eller upp till fem bakterier.
> Lagen som talar om »god hygienisk standard« är SFS 1982:763.
> För fördjupning, läs Johan Nordenadlers doktorsavhandling
»Något om skyddsventilation i
operationsrum« från 2010.