Det självklara vattnet

På sjukhus är vatten en nödvändighet. Och en självklarhet. Men det krävs en hel del för att det friska vattnet ska komma i önskad temperatur i samma stund som vi behöver det.

Varje sekund pumpas flera kubikmeter vatten in till länets vårdfastigheter. Hela vattenmängden är av samma goda kvalitet, oavsett om det ska användas till kaffeautomaten i ett fikarum eller till att spola med på en toalett. Sällan är det något fel på vattenförsörjningen och svenska byggtekniska normer anger dessutom att det i nyproducerade hus får ta maximalt tio sekunder för det att bli varmt.

Från tidningen Rum om vatten

– Det är en lyx vi sällan tänker på. Vi ska vara tacksamma över att vi bor i ett land där vi kan ta rent vatten för givet, säger Véronique Maussier, VVS-specialist hos Locum.

Trots att tillförseln av vatten i modern tid har fungerat fläckfritt ingår frågan om att ytterligare säkra vattenförsörjningen i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps normer för »Det robusta sjukhuset«. För det är ett otänkbart scenario att kunna bedriva god och säker sjukvård utan vatten.

För att öka tillförlitligheten, och därmed patientsäkerheten, arbetar Locum med att förse alla länets sjukhus med dubbla ingångar från de kommunala ledningarna. Skulle det bli fel på den ena matningen kommer vattnet utan avbrott från den andra.

Vid S:t Görans sjukhus har vattensystemet på det sättet nyligen byggts om och byggts ut för att förbättra kapaciteten och öka drift-säkerheten. Nu står sjukhuset redo att möta ett ökat behov av vatten varefter det växer. I dagsläget förbrukar S:t Görans sjukhus i genomsnitt runt några hundra kubikmeter vatten varje dygn.

– Olika avdelningar behöver olika mycket vatten beroende på den verksamhet som bedrivs. Till sterilcentralen går det exempelvis åt stora mängder, säger Pedro Gandra, bygg- och VVS-specialist hos Locum.

Vattnets första anhalt på ett sjukhus är på vissa håll en undercentral. På större sjukhus eller där trycket i kommunalnätet är lågt startar vattnets resa i en tryckstegringsstation som är försedd med pumpar som höjer vattnets tryck. Oavsett start och slutdestination passerar det inkommande vattnet först en sil som rensar bort eventuella mikroskopiska partiklar. Allt vatten i sjukhusets stora huvudledning är kallt, runt 8 grader.

Från tidningen Rum om vatten

S:t Görans sjukhus har försetts med nya tryckstegringscentraler med flera pumpar på respektive central, vilket gör det möjligt för vattnet att utan problem nå ända upp till de högsta våningsplanen. Från tryckstegringscentralerna leds vattnet till olika undercentraler varifrån det går rörstammar som försörjer olika delar av fastigheten med vatten.

I undercentralen tar vattnet två olika 
vägar. En av dem går oförändrat vidare och den andra tar vägen genom en värmeväxlare, som värms upp med fjärrvärme, och höjs till en temperatur på mellan 58 och 60 grader.

– Det är noga att gradantalet är korrekt. För låg temperatur på varmvattnet ökar risken för förekomst av bakterier. För hög temperatur kan å andra sidan orsaka att man skållas. Det finns en blandningsventil i undercentralen som säkerställer att temperaturen är korrekt, säger Véronique Maussier.

Det varma vattnet cirkulerar hela tiden i stammen för att de som befinner sig högt upp i byggnaderna inte ska behöva vänta på att få varmvatten.

Från tidningen Rum om vatten

Pedro Gandra har lång erfarenhet av VVS-branschen och konstaterar att ganska lite har förändrats när det gäller vattenförbrukningen på länets sjukhus de senaste decennierna. Mängden har varit mer eller mindre konstant.

– Det finns heller inte alls samma vins-ter med att minska på vatten som att sträva efter att dra ner på energiförbrukningen till exempel. Försök som syftat till att reducera vattenåtgången har dessutom haft begränsad effekt. Försöken med snålspolande toaletter har i vissa fall gett upphov till fler stopp i avloppet eftersom rörsystemen inte alltid har varit anpassade efter den minskade vattenmängden, säger Pedro Gandra.

Den senaste tidens diskussion har i stället mest kretsat kring val av material på rörledningarna. Och det finns inget entydigt svar på vad som är bäst. Traditionellt används koppar till tappvatten, det vill säga det rena vattnet som kommer till kranar och andra tappställen. Det är ett beprövat och pålitligt material för ändamålet men har under de senaste åren ifrågasatts eftersom koppar bidrar till negativ miljöpåverkan. Plast är ett ganska nytt material för rör, som utvecklas löpande, och som allt oftare används som ett alternativ till koppar.

Gjutjärn är det traditionella förstahandsvalet när det gäller material för avloppsrör, det vill säga till allt det använda vattnet som genom sin egen tyngdkraft leds ut från sjukhuset. Men gjutjärn är tungt. Även för avloppsledningar blir det mer och mer av plast vid ny- och ombyggnation. Fördelarna med plast är att plasten väger lite och att den därmed är bra ur arbetsmiljösynpunkt för byggarna, det medför ingen brandrisk eftersom det inte behöver svetsas ihop och man slipper korrosion. Samtidigt låter det en del när avloppsvatten far genom rörsystem av plast. En nackdel med plast är även att det inte är lika enkelt att anpassa när det med tiden uppstår behov av att förnya avloppsystemet som för gjutjärnskonstruktioner.

– Att hitta bästa kompromiss mellan miljö-påverkan, arbetsmiljö, ekonomi, hållbarhet, ljudnivåer och flexibilitet för kommande ombyggnationer är svårt, förklarar Véronique Maussier.

Trots hyllningen om det rena vattnet i Sverige finns det skäl att vara noggrann och eftertänksam. Locums arbete med att upprätthålla sjukhusens goda vattenkvalitet är systematiskt. Två gånger om året kontrolleras varmvattentemperaturen på minst tjugo tappställen på respektive sjukhus som ett sätt att förebygga tillväxt av exempelvis legionellabakterier. Men att ha en nollvision när det gäller förekomsten av bakterier i vattnet är omöjligt.

– Legionella finns naturligt i vår omgivning och kan inte utrotas helt. I Stockholm är det färre än ett sjukdomsfall per år som orsakas av legionella i vatten. Men eftersom det oftast drabbar väldigt svaga patienter med hög risk att dö som följd är det självklart att vi ska göra allt vi kan för att minimera förekomsten av legionella, säger Pedro Gandra.

Att man bör spola vattnet innan det används när det varit avstängt en tid kan ändå vara bra att känna till. Bakterier trivs bäst i stillastående vatten och i varm miljö så den kombinationen ska man helst se till att undvika.

– Det rådet är särskilt aktuellt nu i samband med alla ombyggnationer som kan föra med sig tillfälliga vattenavstängningar, säger Véronique Maussier. 

Artikeln publicerades i Rum nr 3, 2017. Läs hela tidningen >>