Tillgängligt!

Alla måste kunna ta sig fram på ett sjukhus. Att vårdfastigheternas utformning tar hänsyn till människors olika funktionsnedsättningar är därför A och O.

Tillgänglighet

– Ibland tar jag med käppen när jag går ut bara för att folk ska förstå att jag inte är tokig om jag skulle råka gå in i en glasvägg, säger Monicka Zachari. Hon skrattar hjärtligt tillsammans med kompisen Lena Nisula Wester när de pratar om knep som de tar till när de ska ut på stan.

Monicka Zachari är blind på sitt ena öga och ser cirka tio procent med sitt andra i dagsljus. Lena Nisula Westers syn är än mer begränsad. De känner varandra väl, Monicka och Lena. Ibland träffas de genom föreningslivet i samband med möten med Synskadades riksförbund, andra gånger dricker de champagne på Hasselbacken. Den här dagen har de kommit till Landstingshuset på Kungsholmen för att vara med och utvärdera hur man kan förbättra tillgängligheten vid länets sjukhus och i kollektivtrafiken.

Tillgänglighet

Det är Locum tillsammans med trafikförvaltningen som har bjudit in dem och ett trettiotal andra för att få ett rådgivande bedömningsunderlag. Syftet är att hitta mer funktionella sätt som kan hjälpa synnedsatta och blinda att exempelvis vägledas in genom en entré och nå fram till informationsdisken på ett sjukhus eller hitta till hissen på en tunnelbaneperrong. 

Stockholms läns landsting ansvarar för och arbetar aktivt med att följa lagbokens paragrafer och konventioner gällande mänskliga rättigheter. Det ställer krav på att verksamhet, information och offentliga lokaler ska vara tillgängliga för alla oavsett fysiska, psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Locums fastigheter utgår ifrån de villkoren. 

Stenplattorna vid en rabattkant kan exempelvis ha en särskild höjd och viss nyans för att markera vägen mot en huvudingång. Informationsskyltarna kan vara utformade och placerade så att de kan läsas ur rullstolshöjd för att bara nämna några exempel på finurliga lösningar som görs för att leva upp till målsättningen. En annan till synes enkel men samtidigt smart innovation inom området är en ny typ av entrématta med integrerade ledstråk. Utöver att de mattorna används för att torka bort smuts och väta, så vägleder de alltså besökarna fram till exempelvis receptionen. Den senaste tidens intensiva byggande av vårdlokaler har varit en möjlighet till förbättringar på tillgänglighetsområdet, men också en tuff period.

– Att även inkludera kravet på tillgänglighet förutsätter samordning eftersom projektledarna har sin tidsplan och sin budget att förhålla sig till, arkitekterna sina tankar om design och funktion. Hela bygget ska dessutom ta hänsyn till energi- och miljöaspekter, säger Anna Bergqvist, Locums specialist på tillgänglighet.

Anna Bergqvist har varit med på en mängd byggmöten och ju tidigare i processen hon har kommit in, desto bättre. För tänker man rätt från start är det varken dyrt eller krångligt att bygga så att det blir tillgängligt för alla, menar hon. Något som har haft stor effekt kring arbetet med tillgänglighet är Locums interna insiktsutbildningar där medarbetare, som en del i kursen, får testa hur det är att ha funktionsnedsättning. 

– När man får på sig ett par specialglasögon med fingerad optik som minskar synförmågan blir det tydligt att glaspartier utgör en risk. Och när man provar att sitta i en rullstol förstår man varför spaken till blandaren vid handfatet behöver vara så lång att den är nåbar och varför mikron i personalrummet ska placeras i bänkhöjd, säger Anna Bergqvist. 

Tillgänglighet

Men bäst på att föra fram hur tillgängligheten kan göras bättre är såklart de som lever med funktionsnedsättning. De som inte kan kliva upp och gå eller ta av sig den fingerade optiken efter en avslutad kurs. Locum träffar sedan flera år kontinuerligt representanter från olika föreningar inom funktionshindersrörelsen för att diskutera hur tillgängligheten i landstingets fastighetsbestånd kan öka. Och så görs specialprojekt, som nu, på Landstingshusets gårdsplan, där man har byggt upp banor med olika varianter av så kallade ledstråk och valytor för platser utomhus. De inbjudna ska testa de olika banorna och utvärdera vilken utformning som är till störst hjälp för dem. Både den taktila känslan och kontrasten, det vill säga hur bra en bana syns i relation till omkringliggande underlag, ska betygsättas. 

Monicka Zachari går in för uppgiften och undersöker noggrant med sin käpp, känner genom att dra sulorna på sina stövlar fram och tillbaka över de olika materialen och kikar kritiskt för att bedöma färgerna. Hon ger både ris och ros och Anna Bergqvist noterar hennes omdömen i sitt protokoll. Det ambitiösa testet ger Locum och trafikförvaltningen ett bra underlag för att kunna ta fram ett enhetligt system för ledstråk och valytor i landstingets utomhusmiljöer. Det är ett arbete som kan ha minst lika stor betydelse som för nybyggnationer.

 – En superfin entre gör ju ingen nytta om man inte hittar den, konstaterar Anna Bergqvist. 

LEDSTRÅK OCH VALYTOR
• Ett ledstråk hjälper blinda och personer med synnedsättning att veta var man är och hitta dit man ska. De är också till stor nytta för personer med kognitiva störningar att orientera sig på ett mer självständigt sätt. Ledstråken kan liknas vid en bana som kan följas. 
• En valyta kan användas i kombination med ledstråket för att hjälpa till att förstå när man är framme eller när det uppstår ett vägval. 
• Ledstråken ska vara taktila så att de uppfattas med känseln och markeras med hjälp av kontraster, exempelvis en ljus färg på ett mörkt underlag.

Detta är en artikel från tidningen Rum, nummer 4, 2017.

Här kan du läsa hela tidningen Rum