Kasta rätt!

Nästan fem ton returpapper och 22 ton överbliven mat hämtas årligen från Bromma sjukhus för att återvinnas. Att avfall från sjukhusen slängs på sina rätta ställen har betydelse för både ekonomin och miljön.

Avfallsbild på krossad tomat

Soppåsar fyllda med kladdiga matförpackningar från personalrummet, patienternas gamla blöjor, de använda pappershanddukarna och mycket annat försvinner med jämna mellanrum ner i sopnedkasten på sjukhusen. Efter den där hejdå-putten ner i det mörka gapet gör skräpet inte så mycket mer väsen av sig för den som skickat ner det. 
Att det försvinner obemärkt är ett tecken på att avfallshanteringen fungerar. Om sopornas väg genom ett sjukhus skulle få problem skulle det däremot bli ytterst påtagligt. 

Då skulle papperskorgarna bli överfulla, det skulle lukta illa och operationer och annan verksamhet skulle eventuellt behöva ställas in. Att avfallshanteringen följer sitt välordnade flöde är en grundförutsättning för att sjukhusen ska fungera, säger Sandra Holenweg, Locums Facility Management-specialist på avfallsområdet.

Med gravitationens kraft far soppåsarna genom huset och dyker ner i källarplanet. För Thomas Natéus, vaktmästare på Bromma sjukhus, är sopornas landningsplats en del av hans arbetsmiljö. Två gånger om dagen tömmer han de fyllda kärlen i sjukhusets fem soprum i en av komprimatorerna på godsmottagningens lastkaj. Det är i vissa fall en ganska enkelt utförd rutin men ibland är det bokstavligt talat ett skitgöra. 

En slarvigt knuten påse eller en kasse i för tunn plast gör att innehållet sprids runt. Varje dag behöver jag spola rent några av de tömda kärlen för att bli av med den stinkande vätskan som samlas i botten, säger Thomas Natéus. 

Avfallsbild på uttjänt spruta


Att vi kan förbise konsekvenserna av det där eventuella slarvet när vi snabbt vill bli av med våra restprodukter på jobbet, är baksidan med att soporna hanteras lite i skymundan. 

Jag tror man kan glömma att felaktigt slängt avfall kan utgöra både risker och bidra till en dålig arbetsmiljö för vaktmästaren som tar hand om det, säger Sandra Holenweg. 

Totalt rör det sig om soppåsar på dryga nittio ton per år som lämnar Bromma sjukhus för att förbrännas på en stor fjärrvärmeanläggning. Men de där påsarna, som går under benämningen brännbart hushållsavfall, är bara en del av det som sjukhusen lämnar efter sig. Det finns en rad andra typer av avfall, eller fraktioner som branschfolket säger, och de tar alla skilda vägar genom sjukhuset och fraktas sedan vidare till avfallsanläggningar och miljöstationer. 

En huvudindelning är hyresgästernas avfall, bygg- och rivningsavfall respektive drift- och underhållsavfall. Av hyresgästernas avfall görs i sin tur skillnader mellan det just nämnda hushållsavfallet och matavfall, källsorterat material och farligt avfall. 

Allt avfall vägs, varje fraktion för sig. Det görs dels för att hålla ordning på kostnaderna för avfallshanteringen men också för att säkerställa att restprodukterna tas om hand med hänsyn till miljön. Enligt Stockholms läns landstings nuvarande miljöprogram är exempelvis ett av de uppsatta målen att 25 procent av hyresgästernas totala avfall ska vara sorterat. Och länets sjukhus är snuddande nära. Locums statistik visar att drygt 24 procent av allt avfall sorterades vid årsskiftet 2015/2016. Sedan Locum i mars 2016 infört möjligheten att samsortera mjuk- och hårdplast på alla sjukhus ökar dessutom oddsen för att resultatet ska kunna toppas ytterligare. 

Avfallsbild på uttjänt tegelsten

För att underlätta hyresgästernas miljöarbete samordnar Locum systemet för det källsorterade avfallet på sjukhusen och i andra landstingsägda lokaler. Matresterna tas om hand av verksamheternas kökspersonal. Det övriga källsorterade materialet hamnar i miljörum på sjukhuset. Där finns kärl för blandpapper, wellpapp, färgat och ofärgat glas, hård- och mjukplast och metallförpackningar. Det finns också behållare för farligt avfall som ljuskällor och batterier. Alla är uppmärkta med tydliga sorteringsinstruktioner. 

Det som skiljer sjukhusens avfall från andra arbetsplatsers är vårdens specialavfall. Stickande och skärande föremål som kanyler och operationsverktyg, förbrukade blodpåsar som kan vara smittförande, överblivna läkemedel som cytostatika och biologiskt avfall som kroppsdelar och organ. Vårdens specialavfall läggs i tydligt uppmärkta små gula plastlådor. 

För Thomas Natéus handlar det om helt andra rutiner när han tar hand om vårdens specialavfall. De små gula lådorna hämtar han på avdelningarna och lägger dem i större plastlådor. Nere på vaktmästeriet väger han varje låda för sig och för in siffrorna som vågen visar till redovisningen. Därefter lägger han in det i de stora kyl- och frysrummen på lastkajen där det förvaras till dess att avfallet hämtas av en särskild transport. 

Det här avfallet klassas som riskfyllt, säger Thomas Natéus, och låser ordentligt dörren efter att ha lagt in två gula lådor. 


Kylrummet intill är dock olåst. Rummet är fyllt med stora bruna kärl där vaktmästaren tömt matavfallet som hämtats ner från verksamheterna. Alldeles bakom, intill komprimatorn för hushållsavfall på lastkajen, står en container till hälften fylld med överblivna kontorshurtsar och trasiga balkongmöbler och bredvid den en med kartonger och sen ytterligare en med ett hav av glasburkar. Överlag är lastkajen ordnad enligt barnboksfiguren Alfons pappas motto ”var sak har sin plats”. 


Sandra Holenweg hejar glatt på en kille på ett av fraktbolagen som precis backat in sin lastbil på Bromma Sjukhus godsmottagning för att hämta en container. Här på lastkajen får man hela sjukhusets avfallskedja klart för sig. Det blir med ens tydligt att de där förmanande sorteringsdirektiven har betydelse. 

En osköljd yoghurtförpackning bland kartongerna kan göra att hela tömningen måste klassas som brännbart hushållsavfall istället för att återvinnas som just wellpapp till exempel. Hur vi slänger avfall och tar hand om det är en viktig del i hyresgästernas och Locums gemensamma miljöarbete, säger Sandra Holenweg.  

----

Fakta avfall 

Locum delar in avfallet i tre typer: Hyresgästens avfall, driftavfall och byggavfall.

Hyresgästens avfall delas in i:

  • Källsorterat ofarligt avfall som wellpapp och pappersförpackningar, hård- och mjukplast, metallförpackningar, glasförpackningar och blandpapper som sorteras i miljörum.
  • Farligt avfall som ljuskällor, småbatterier, småelektronik och tonerkasetter som lämnas i sorterat på miljörummet. Till det farliga avfallet hör även vårdens specialavfall som stickande och/eller smittförande föremål, överblivna läkemedel och biologiskt avfall det vill säga restprodukter efter exempelvis operationer som hanteras för sig i specialanpassade gula plastemballage och hämtas av vaktmästaren.
  • Matavfallet, det som blir över vid patientmåltiderna, tas om hand av kökspersonalen. 
  • Hushållsavfall slängs i förslutna plastpåsar i sopnedkastet. Det avser allt sådant som inte kan källsorteras. 
  • Grovsopor som gamla möbler och textilier hämtas av vaktmästaren.

Driftavfall 

Det löpande underhållet av sjukhusfastigheter ger upphov till avfall som hanteras separat av Locum och Locums upphandlade driftentreprenörer. Det kan exempelvis vara lysrör, filter, kablar, färgrester och trasiga toalettstolar. De miljömässiga kraven är lika hårt ställda på driftavfallet och även det vägs och redovisas. 

Byggavfall

Avfall som uppstår vid byggnation och rivning (se separat text).

Fakta – miljövinster med återvunnet avfall 

  • 1 ton återvunnet papper spar 14 träd.
  • För varje kilo återvunnen wellpapp sparar man 4 kWh.
  • 1 kilo matavfall kan omvandlas till bränsle till en biogasbil som kan åka två kilometer.
    Källa: Avfall Sverige

----

Stränga regler för byggavfall

När det byggs om, byggs nytt eller rivs blir det stora mängder byggavfall. Stockholms läns landsting och Locum ställer hårda återvinningskrav på sina leverantörer vid alla byggprojekt. 

– I byggprojekt ska Riktlinjer för resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning från Sveriges Byggindustri följas. Där regleras bland annat att avfallet om möjligt ska sorteras i följande fraktioner: trä, brännbart material, skrot och metall, el, gips, fyllnadsmassor och farligt avfall, berättar Wen Lu, miljöcontroller på Locum.

Målet är att andelen sorterat avfall från byggentreprenaderna ska vara minst 90 procent. Entreprenörens arbete med avfallssortering följs upp kontinuerligt. Locums miljöenhet sammanställer statistik för byggavfallet månadsvis från samtliga sjukhusområden.

– För 2016 fram till oktober, ligger sorteringsgraden från inrapporterade projekt på 93,6 procent, berättar Wen Lu.

Men det handlar inte bara om att sortera avfallet utan också minimera det, till exempel genom att specialbeställa längder och använda prefabrikat. I större projekt kan en handlingsplan för förebyggande av avfall upprättas i samråd med Locums byggprojektledare.

Hon trycker på vikten av att alla leverantörer verkligen lever upp till kraven på sortering. 
– Det räcker med att ett enskilt projekt enbart inte sorterat rätt för att försämra statistiken.

Snart skärps reglerna ytterligare.
– I framtiden kommer vi att ställa krav på att prioritera återanvändning istället för avfallsåtervinning, säger Wen Lu.