Landstinget gör egen el

Med planerade 20 000 kvadratmeter solpaneler, tre fotbollsplaners yta, blir Locum Sveriges största producent av solel.



Detta är en text hämtad från 2014 års fjärde nummer av Locums kundtidning Rum.

Text: Tomas Eriksson
Bildmontage ovan bild: Anders Birgersson

Här kan du läsa mer om Locums kundtidning Rum

----

Stockholms läns landsting är en stor energianvändare och ett beslut har tagits om att landstinget bör ha en »fastighetsnära« förnyelsebar energiproduktion. Locum gick vidare och en utredning visade att solel var bästa alternativet.
– Vindkraft är för besvärligt, den väsnas och tar plats. Solvärme är krångligt eftersom det kräver installationer och dessutom är som sämst när den behövs som mest. Därför valde vi solel, som är enkelt att installera, har lång livslängd och få delar som kan gå sönder, berättar Mattias Millinger, energicontroller på Locum.
En förstudie har visat att det på Locums fastigheter finns 125 000 kvadratmeter tak med god solnedstrålning. Det ledde till ett beslut om att 20 000 kvadratmeter skulle få solceller, till en kostnad av 35–40 miljoner kronor.

Nu har en fördjupad förstudie startat som ska peka ut vilka tak som bör få solcellerna. De viktigaste faktorerna som tas i beräkning är:
> Solinstrålning.
> Hur mycket det kostar att bygga på taket.
> Takets och fastighetens skick.
> Planerade byggnationer, så att fastigheten inte kan komma att rivas eller få en extra våning under anläggningens livstid.

Mattias Millinger berättar att allra mest solel för pengarna skulle Locum troligen
få om anläggningen lades på så få tak möjligt. Men så kommer det inte att bli, de kommer att spridas ut på 5–10 fastigheter. Ett skäl är att det skulle vara svårare att få tillstånd till en enda gigantisk anläggning. Ett annat är att det skulle kunna leda till att anläggningen under gynnsamma omständigheter producerar mer el än vad fastigheten förbrukar.
– Vi får betala betydligt mer för elen än vad vi kan sälja den för så det är bättre att vi själva producerar delar av den el som förbrukas i flera fastigheter.
Eftersom solelanläggningarna har en omvandlare som gör solcellernas
likström till växelström kan elen enkelt rinna in som ett biflöde till den stora
strömmen av energi, säger Mattias Millinger.

En solcellsanläggning på 20 000 kvadratmeter producerar under en »svensk« sol 1–3 gigawattimmar (GWh) elektricitet per år, beroende på läge, utrustning, väder och andra faktorer. Locum räknar med att den anläggning som planeras ska producera
2,85 GWh per år, ett »högt men realistiskt mål«, enligt Mattias Millinger.

Med en investeringskostnad på 35 till 40 miljoner kronor beräknas investeringen
vara betald på under 15 år. Och då livslängden är 30 år, blir
det minst 17 år med »gratis« el.

Ytterligare en faktor som Locum har haft att ta ställning till är frågan
om tajmning. För solceller blir billigare och bättre för varje år. År 2008 krävdes
investeringskostnaden 60 kronor per watt. År 2013 var den nere i 14 kronor per
watt. Och alla vi som har köpt en tv eller dator vet att bättre och billigare grejer
väntar runt hörnet om vi kan lugna oss ett halvår. Men nu finns ingen anledning
att vänta längre, enligt Mattias Millinger.

– Nu har vi hamnat på en nivå där en investering i solel är lönsam eftersom den är betald redan efter anläggningens halva livslängd, kanske till och med tidigare eftersom elpriserna snarare lär stiga än sjunka. Dessutom är installationskostnaderna 60 procent av investeringen och de lär inte sjunka. Och även om vi skulle få en lite bättre anläggning för pengarna om vi väntar ett år eller två, så är det år utan
elproduktion, säger han.

Att vara Sveriges största solelproducent, med tre fotbollsplaner solceller som producerar 2,85 gigawattimmar som skulle räcka till 570 villors elförbrukning, är imponerande. Men det gör inte Locum och Stockholms läns landsting oberoende av el, långt därifrån. I dagsläget skulle solcellerna stå för 1–1,5 procent av elförbrukningen på 200 GWh i Locums lokaler och verksamheter.

Mattias Millinger hoppas att de första anläggningarna ska ligga på plats och producera el redan i slutet 2015 eller i alla fall i början av 2016. För att låta bli är inte ett alternativ, oavsett vad förstudien visar.
– Nej, för vi har landstingets krav på oss att producera fastighetsnära energi. Och
eftersom vi har så mycket tak har vi oavsett detta en skyldighet att använda dessa
för energiproduktion.

----

FAKTA SOLEL
Linus Palmblad är expert på solel på Energimyndigheten. Rum ställde frågorna du vill ha svar på.

Hur bra funkar solel i Sverige?
– Den fungerar väl. Om man jämför med de bästa ställena i världen, som Sahara, så
producerar svenska solcellsanläggningar ungefär hälften så mycket el, fullt jämförbart
med norra Tyskland. Problemet i Sverige är att anläggningarna producerar mest under ljusa sommarmånader och minst under vintern då elbehovet är störst.

Hur lönsamt är solel?
– Investeringskostnaden har halverats på några år, framför allt har solcellerna blivit
billigare genom att produktionskapaciteten har höjts. Men i dag tjänar man in kostnaden
under en anläggnings livstid. Hur fort det går beror på om ägaren förbrukar all el själv eller får sälja och då få mindre betalt. Även det statliga stödet påverkar lönsamheten.

Hur stor del av den svenska elförbrukningen står solel för?
– Några promille.

Varför har vi inte mer solel när det är lönsamt?
– Antalet solcellsanläggningar hänger ofta ihop med statligt stöd. Det finns bra
investeringsstöd, men med en begränsad budget, så alla som vill investera får inte
pengar. Sedan är det lite krångligt för privatpersoner som får ett överskott, det är mycket
att sätta sig in i om man ska sälja el.