Historia: Medicinska gaser

I dag har medicinska gaser många vitala funktioner i vården. Främst för att hjälpa patienter att andas, ge smärtlindring eller för att underlätta operationer. Vill man vara generös kan man säga att medicinska gaser har anor tillbaka till 1660-talet.

På den tiden var det ännu inte känt att den fria luften har olika beståndsdelar. Men en forskare i England, John Mayow, insåg att det endast är en del av luften som behövs för att upprätthålla liv. Bland annat stoppade han på 1660-talet djur tillsammans med brinnande ljus i glasflaskor som han tillslöt. Det tog ungefär lika lång tid för ett djur som för en låga att dö. Men det fanns fortfarande luft i flaskan. Alltså var det en del av luften, som Mayow kallade »igneo-aerial«, som var livsnödvändig.

Men då var det ännu många år kvar till att forskarna förstod att det finns olika gaser. Lustgas, den första egentliga medicinska gasen, upptäcktes 1772 av den engelske forskaren Joseph Priestley – samme man som fått äran av att upptäcka syre, även om svenskar gärna hävdar att syret upptäcktes av den svenske apotekaren Carl Wilhelm Scheele. 

Carl W Scheele

Carl Wilhelm Scheele är en av aspiranterna på att ha upptäckt syret, som han kallade eldluft.

Carl Wilhelm Scheele kallade gasen för eldluft eftersom syre kan upprätthålla förbränning. Med tiden gavs syre namnet oxygen, ett grekiskt ord som betyder »syrabildare« – man trodde då allmänt att alla syror innehåller syre.

Lustgasen framställdes på Pneumatiska institutet i Bristol som öppnade 1798. Efter upptäckten av syre var intresset stort att utforska olika gaser. Institutet leddes av den djärve vetenskapsmannen Humphry Davy som riskerade livet flera gånger genom att inandas olika spännande gaser. När han den 11 april 1799 prövade lustgas kände han endast en lättare berusning. Men när han fick en svår inflammation i käken och djupandades lustgas märkte han att smärtan lindrades. Ändå tog det femtio år innan lustgas började användas medicinskt. De första åren var den en »kul grej« när den engelska överklassen festade. Så då kallades gasen också för »laughing gas«.

Därmed är vi framme i mitten av 1800-talet när gaser mer systematiskt började användas medicinskt. Den amerikanske tandläkaren Horace Wells upptäckte 1844 att lustgas faktiskt kunde söva en patient så denne knappt kände smärta då han drog ut tänder. Snart skapades en blandning av syre, lustgas och eter som användes som narkos. Den användes framgångsrikt vid en tumör operation 1846. Det var den första operationen av en sövd patient. Nu kunde kirurger utföra längre operationer. 

Förlossningsrum från förr

Lustgas kom tidigt att användas vid förlossningar, som här vid Södertälje sjukhus.

Till Sverige kom användningen av medicinska gaser i slutet av 1800-talet, främst genom att läkare som utbildat sig i andra länder kom hem med ny kunskap.

I början av 1900-talet utvecklades tekniken att komprimera gaser som sedan kunde distribueras till sjukhus i behändiga stålflaskor. Det första sjukhuset i Sverige som utrustades med rörsystem för medicinska gaser var Sabbatsberg.

Sabbatsberg från förr

Sabbatsberg var första sjukhuset i Sverige att få rörsystem för medicinska gaser.

Gaser för medicinskt bruk delas in i två kategorier, läkemedelsgaser och medicinsktekniska gaser. 

Bland de viktigaste läkemedelsgaserna finns andningsoxygen. Den är hundra procent syre som används vid intensivvård, i prenatalvård, i tryckkammare etc. Lustgas används än i dag som smärtlindrare, exempelvis på förlossningsavdelningar. Andningsluft är vanlig uteluft som renats från alla föroreningar och används i inhalationsmediciner, i sugar då man behöver rensa hals eller suga upp blod. Instrumentluft är komprimerad andningsluft för steril förvaring av kirurgiska instrument, den används också som drivgas vid operationer. 

Lustgas

Andningsoxygen med hundra procent syre är en av de viktigaste gaserna i vården.

Medicinsktekniska gaser är främst koldioxid som används exempelvis vid titthålskirurgi för att blåsa upp patientens buk så kirurgerna lättare kommer åt organen. Därtill finns ett antal analysgaser som inte kommer i rörledningar, som flytande kväve för att konservera olika preparat.

rteservgas

Reservgasanläggningar är nödvändiga när samhället ställer större krav på robusthet.

Just nu står de medicinska gaserna inför ett nytt utvecklingssteg enligt tankarna om det robusta sjukhuset. Exempelvis kommer vi att se en ökad tillverkning av egen andningsluft på plats. Samhället ställer också allt högre krav på robusthet i form av fler reservgassystem. Vi ser även en trend med allt fler gaser i centralgassystemen, exempelvis koldioxid och oxygen 93. Ny teknik som oxygengeneratorer ska ytterligare minska beroendet av externa faktorer som transporter och externa leverantörer. *

Text: Gunnar von Sydow. Bild: Landstingsarkivet, Olof Holdar.
Källa: Henrik De Hauke, Organic.lu, Wikipedia, Ny Teknik

Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Rum.