Brandskyddets historia: Från handlingskraft till automatik

Även om redan förmänniskan Homo erectus kunde bränna keramik för 1,5 miljoner år sedan var elden också en förödande fiende. De äldsta belagda brandredskapen daterar sig till cirka år 250 f Kr då den första brandsprutan konstruerades i Alexandria i Egypten.

Sedan skulle det dröja till tidig medeltid innan utvecklingen tog nya steg. Då, och fram till modern tid, var brandbekämpning allas ansvar. I städer och byar formulerades också medborgarnas ansvar i lokala förordningar. Sveriges första lokala brandordning beslutades redan 1288 i Jönköping. Även landskapslagarna innehöll bestämmelser om brandskydd.

Under kung Magnus Erikssons tid samlades de till en landslag cirka år 1350 och en stadslag några år senare. Landslagen krävde att alla skulle vara försiktiga med eld. Straffen för ovarsamhet var hårda och krävde att alla måste hjälpas åt att släcka en eldsvåda. I städerna stod trähusen tätt och eld kunde snabbt sprida sig – gång på gång brann hela städer ner. 

Brandskyddet har reglerats alltmer detaljerat genom åren och smält samman med byggregler så hus skulle byggas så brandsäkert som varje tids material och teknik klarade. Genom alla år har reglerna också krävt att alla människor skulle ta sitt ansvar för att larma och hjälpa till att släcka.

Historia - brandkår

Redo att skydda liv och egendom dygnet runt.

Brandstadgan 1923 krävde att varje stad skulle ha en brandstyrka som bestod av såväl avlönad personal, en yrkesbrandkår, som en frivillig borgarbrandkår, den allmänna brandkåren. I den skulle alla män mellan 20 och 50 år som bodde i staden tjänstgöra. I dag gäller att alla mellan 18 och 65 år ska hjälpa till »vid behov« men det sker nästan aldrig eftersom dagens brandkår är så effektiv och professionaliserad. 

De väktare som i hundratals år bevakade städerna har numera ersatts av automatiska larmsystem. På medeltiden gick nattvakter omkring och såg efter att inget brann. Kyrkklockorna ringde på kvällarna »i vård« som signal att alla eldar skulle släckas. Om eld bröt ut, vilket hände ofta, blåstes larm i pipor, bösskott avlossades, stadsvakten slog på eldtrumman, de kringboende väcktes och alla fick rusa ut och hjälpa till att släcka, ofta under ledning av borgmästaren. Tornväktare introducerades under Vasatiden. De satt i kyrktorn, rådhustorn och andra utsiktsplatser och spanade efter rök till en bit in på 1900-talet.

Brandvakterna började spela ut sin roll i slutet av 1800-talet när den tekniska utvecklingen tog fart. Då kom bland annat brandtelegrafen som sände signaler från ett brandskåp direkt till en bemannad brandstation och som vem som helst kunde använda. Det första automatiska brandlarmet togs fram av LM Ericsson 1927. 

Historia - Brandutryckning med häst och vagn

Testad och klar för en snörik vinter.

När brandförsvaret professionaliserades utvecklades också dess utrustning. I Sverige började större städer använda brandsprutor i mitten av 1600-talet. Vattnet hämtades i ämbar av langningskedjor. Sådana sprutor som släpades för hand eller drogs av hästar användes in på 1900-talet. De första ångsprutorna utvecklades i mitten av 1800-talet, av bland andra John Ericsson. Även brandskyddet utvecklades. Exempelvis uppfanns sprinklersystemet 1874 av ägaren till en pianofabrik i USA. I Sverige har vattensprinkler funnits i över hundra år.

Med industrialiseringen uppstod allt oftare bränder som inte kunde släckas så bra med vatten. Efter några års experimenterande med släckning med skum infördes den tekniken 1924 för att klara exempelvis fotogen- och bensinbränder. Numera används en mängd kemikalier att släcka med, såsom gasen argonit som tar bort syret ur luften.

En storbrand på ett sjukhus skulle vara katastrofal. Eftersom de inte går att utrymma byggs sjukhus sedan länge med brandceller som begränsar branden. Brandlarm visas på en informationstablå, en skärm där faran pekas ut exakt var den finns. Patienter och personal kan enkelt nå säkerhet i brandcellen bredvid. Systemen testas regelbundet. All vårdpersonal får utbildning i brandskydd, liksom andra hyresgäster som kiosker och blomsterbutiker.

Brandskydd och byggregler har alltid gått hand i hand och i dag är det självklart att bygga in detektorer för rök och olika gaser, sprinkler, brandceller och ventilationssystem som kan justera luftflöden vid brand. Både larm och bekämpning byggs alltså in, bokstavligen i väggarna, i dagens vårdfastigheter. 

Sprinkler

Dagens brandskydd är diskreta komponenter inbyggda i miljön.

Bränder är i dag jämförelsevis sällsynta tack vare nya material och teknik. De stora utmaningarna för räddningstjänsten är att rusta sig för andra typer av bränder än i fastigheter, som skogsbränder, och även att klara vatten- och stormskador och andra förödelser som orsakas av klimatförändringen. 

Källor: Martin Andersson, Specialist Brand SBA, Locum, Brandskyddsföreningen, Wikipedia.
Text: Gunnar von Sydow  Bild: Brandmuseum, Wikipedia, Olof Holdar

Artikeln är hämtar ur vår kundtidning Rum nr 3/2019. Läs hela tidningen här.