Konst berikar möten med vården

Insikten om att konst har en medicinsk betydelse sträcker sig tillbaka till åtminstone slutet av medeltiden. I Region Stockholm ses konsten som en strategisk investering som stärker demokrati och tillfrisknande.

Ett tidigt exempel är Issenheimaltaret som blev klart 1516 i Antonitordens kloster i Issenheim. Antonitmunkarna ägnade sig åt just sjukvård, särskilt av dem som drabbats av antoniuseld, en smärtsam hudsjukdom. Altarets skildring av det lidande Jesus och ett antal helgon genomgick ansågs då ha en botande effekt, tillsammans med munkarnas Med den moderna medicinens genombrott på 1700-talet minskade inslaget av konst. Den ansågs sakna betydelse då vetenskapen skilde på kropp och psyke och det var kroppens sjukdomar som skulle botas. På 1800-talet återkom konsten i blygsam skala, främst genom donationer från förmögna privatpersoner. 

I början av 1900-talet slog demokratin igenom. Bland annat efter protester från konstnärer som saknade uppdrag infördes den statliga enprocentsregeln 1937, som sade att en procent av statens byggkostnader skulle gå till konst, i en tid när många sjukhus var statliga. Den regeln, i praktiken en rekommendation, tog Stockholms kommun till sig och på 70-talet även landstinget som lokalt bestämde att höja den till en tvåprocentsregel. Denna princip var en del av folkhemstanken, att konst och kultur ska finnas tillgängligt för alla. 

Andaktsrum Karolinska Solna

Andaktsrum, f d doprum, av Axel Munthe på Karolinska Solna kom till 1940.

Det första konstverket som finansierades genom procentregeln var ett doprum av Alf Munthe från 1940 i Karolinska Solna. Redan då skapades alltså sjukhuskonst i en rumsintegrerad helhetsgestaltning som blivit så vanlig på senare år. 

På 70-talet byggdes och utvidgades också många sjukhus vilket ledde till stora inköp av konst och ett blomstrande konstnärsklimat. Det var en tid med god samhällsekonomi som gav stort svängrum åt experiment och nya grepp. Exempelvis fick patienterna skapa muralmålningar i de nu rivna kulvertarna under Beckomberga.

Sjukhuskonsten innebär också att konstnärer länge fått avsättning för stora skulpturer som förvandlar sjukhusens gårdar och omgivningar till riktiga kulturparker.

Skulpturen Hej Patient, Huddinge sjukhusområde

"Hej patient" av konstnärsduon Holger Bäckström och Bo Ljugberg utanför entrén vid Karolinska Huddinge, som efter att ha varit borttagen i många år sattes tillbaka 2018.

Region Stockholm äger i dag över 60 000 verk, en av Sveriges största konstsamlingar. Den är förstås inte en samling i vanlig bemärkelse där någon samlat efter en idé om att komplettera genrer, tidsepoker eller konstnärer. Nej, snarare har konsten valts och köpts in i förhållande till arkitekturens förutsättningar och vårdens behov vid varje tidpunkt. 

I dag pågår dessutom ett stort antal ny- och ombyggnationer i Region Stockholms vårdfastigheter, vilket har lett till att konst köpts in för cirka tjugo miljoner kronor. Mellan 2016 och 2018 tilldelades sextio konstnärer uppdrag. Av dem hade nästan 90 procent inte tidigare fått uppdrag av regionen. 

Den konst som beställs till sjukhus ska vara materialmässigt hållbar för att klara en arbetsintensiv vårdmiljö och följa regionens högt ställda krav på hygien och miljö. Inga textila konstverk, till exempel. Den ska, enligt riktlinjerna, upplevas som angelägen och spegla vår samtid. Den ska tala till olika sinnen genom olika uttryck som målningar, statyer, ljud- och ljusinstallationer. På många sjukhus har konsten även integrerats med byggnaderna så att entréer, fasader och hisshallar med mera utformats av konstnärer och uppförts som delar i själva byggprocessen.

Konstavdelningen på Region Stockholms kulturförvaltning ansvarar för inköp och vård av konsten. Med utgångspunkt i hur de lokaler som ska byggas ser ut och vad de ska användas till diskuterar konstavdelningen, vårdgivare, byggföretag, arkitekter, patientföreningar, miljöexperter och företrädare för Locum med externa konstrådgivare.

Varje konstnärligt uppdrag utlyses genom Konstnärsbasen där nästan 5 000 konstnärer finns med. Till ett uppdrag brukar det komma in 300–400 intresseanmälningar, ibland fler. Därefter väljs några konstnärer ut för parallella skissuppdrag och slutligen får en av dessa uppdraget. 

Konstinnehavet förvaltas även av konstavdelningen och presenteras nu på moderna sätt. Exempelvis erbjuds konstvandringar i rehabiliterande syfte, bland annat på geriatriken på Nacka sjukhus. I samarbete med KTH utvecklas också en audioguide, en app för mobilen, som känner av när man befinner sig nära ett visst konstverk och som då berättar om det. På så sätt blir denna unika konstskatt än mer tillgänglig för allmänheten. Helt enligt de idéer som den byggts på. *

Nyfiken på mer konst? Titta vidare hos hos Kulturförvaltningen.

Källa: Elisabeth Wengström, Mitt i-tidningarna, Wikipedia.

Text: Gunnar von Sydow  Bild: Max Plunger, Olof Holdar, Håkan Pettersson