Kraft i reserv

Minst tio gånger per år testas sjukhusen reservkraftsystem, den som ska ge ström vid avbrott i leveranserna från elnätet. – För mig som chefläkare är testerna en trygghet. Ett gott samarbete med Locum innebär att testerna kan genomföras smidigt, säger Marie Björnstedt-Bennemo vid Karolinska universitetssjukhuset.

Ett sjukhus ska kunna ge service och vårda patienter dygnet runt, och klarar sig därmed inte utan ström. Så om samhällets elförsörjning upphör, exempelvis i samband med ett åsknedslag, finns reservkraft som kickas in. 

- Det finns viktig utrustning och funktioner på ett sjukhus som inte ens klarar av ett mycket kort elavbrott, därför är det oerhört viktigt att vi alltid kan säkerställa god eltillförsel, säger Roger Fredriksson, arbetsledare för driftentreprenören L&T:s elavdelning vid Karolinska Huddinge.

Besök reservkraft

Inom Huddinge sjukhusområde finns en reservkraftstation. Det är härifrån sjukhuset får all sin el om den vanliga strömmen, som leds in till sjukhuset via kablar från Vattenfall, skulle slås ut. 

På reservkraftsstationen finns allt i dubbel uppsättning. Här finns de oljetankar och dieselmotorer som drar igång och producerar el vid ett elavbrott. Även från reservkraftstationen går det separata kraftledningar direkt in till sjukhuset. 

– Vi jobbar alltid med redundans, att se till att el alltid finns tillgänglig, säger Börje Hjorth, elsäkerhetsansvarig vid Locum.

När det gäller de allra viktigaste funktionerna och utrustningarna på sjukhuset säkerställs strömtillgången via batterianläggningar direktkopplade till de maskiner som inte får stanna. 

– Det funkar lite som en dator, med ett batteri i sig. Om strömmen skulle försvinna så tar datorns batteri över automatiskt utan att man märker att elen har försvunnit säger Roger Fredriksson.

För att garantera högsta möjliga säkerhet måste reservkraften underhållas och kontrolleras genom att testköras. Det görs genom ”lura” strömövervakningen att sjukhusets inkommande kablar blir utan ström, som vid ett riktigt strömavbrott.

– Då gör automatiken sitt och drar i gång reservkraften, berättar Roger Fredriksson.

Inne på sjukhuset märks strömavbrottet av genom att det blir helt mörkt. Står man i en hiss kan den gunga till lite eller stanna en kort stund. 

– Det kan kännas lite obehagligt när det plötsligt blir helt mörkt. Men testerna är ett viktigt tillfälle att träna krisledning, att få känna hur det känns, se hur man reagerar och veta vad man ska göra, säger Roger Fredriksson.

För vården är det viktigt att reservkraften provas med jämna intervall. Vårdens uppgift under reservkraftstesterna är bland annat att kontrollera att apparatur och annan elektronisk utrustning är prioriterad på ett korrekt sätt, genom att vara kopplade till rätt kontakt (läs mer i faktarutan nedan).

Marie Björnstedt-Bennemo

– Det är väldigt bra att ha de här tillfällena för att se till att vi verkligen har kopplat apparaturen rätt. Vi har under testerna märkt att vi inte alltid har gjort det, säger Marie Björnstedt-Bennemo. 

Hon är chefläkare på Karolinska universitetssjukhuset och är noga med att påpeka hur viktigt det är för vården att testerna genomförs. 

– För mig blir det en trygghet, jag som chefläkare vet att jag kan lita på att reservkraften fungerar som den ska. 

Sjukhusen har ofta en fast dag i månaden för sina tester, för att ge vårdpersonalen så bra möjligheter det bara går för att planera verksamheten. På Karolinska Huddinge är det första torsdagen varje månad som gäller.

– Vi försöker se till att lägga in exempelvis personalmöten då, att inte planera in så mycket vårdverksamhet under just den timmen, säger Marie Björnstedt-Bennermo.

Men så klart, skulle ett liv stå på spel och man omöjligen kan vänta med en operation så är det chefläkaren som säger till att testet måste vänta.

– Därför är det bra att vi har en god dialog med Locum och driftpersonalen. Ett gott samarbete gör att testerna kan genomföras smidigt och påverka vårt arbete så lite som möjligt, säger Marie Björnstedt-Bennermo. 

Vred reservkraft

Tio gånger om året är vad som krävs för att garantera säkerheten i system, och varje test tar ungefär en timme. Under testet kan Locum upptäcka om det är någon del som har gått sönder eller om något behöver bytas ut. En gång i kvartalet görs ett lite längre test, som kan ta upp till två timmar. Det är för att Locum systematiskt ska kunna gå igenom alla de olika momenten i reservkraften

- Allt detta gör att vår driftpersonal får möjlighet att träna på en eventuell krissituation. Samtidigt kan vi utföra nödvändiga underhållsinsatser utan att störa vårdverksamheten vid andra tillfällen, säger Börje Hjorth.

 

Elens tre olika prioriteter 

MVL - Förkortning för ”mycket viktig last”, även kallad »brun el«. Den el som har högst prioritet, dit exempelvis apparater med livsuppehållande funktioner är kopplade, men också passersystem och datorer med patientjournaler. Övergår direkt till batteridrift vid ett strömavbrott. 

VL - Förkortning för ”viktig last”, även kallad »grön el«. Klarar ett strömavbrott på upp till cirka 15 sekunder, sedan får den reservkraft från sjukhusets dieselaggregat.  

ÖL – Förkortning för ”övrig last”, även kallad »vit el«. Kan bli strömlös i tre minuter innan reservkraften fungerar fullt ut. Det är till exempel el till lampor i offentliga utrymmen och till kaffeapparater.

Text Hanna Nolin Foto Olof Holdar. Hela artikeln finns att läsa i Rum.