Naturens läkande kraft

Promenader i natursköna omgivningar och bad i hälsobringande vatten. Kurorter och kurparker växte fram på 1700-talet i Sverige och förespråkade människans återgång till naturen. Modern forskning ser ut att ge den 300-åriga läran rätt, vilket nog alla som besökt grönområden kring ett sjukhus kan känna.

Medevi_brunn_1798_Akrel_SFGT8_700px.jpg

Medevi Brunn är Nordens äldsta hälsobrunn och ett unikt kulturminne från tiden runt 1700-talet. Men den finns inte bara där norr om Motala, utan är även namnet på ett kvarter på Sabbatsbergs sjukhus.

Det bibliska paradiset var idealet. Både läkare och präster ansåg att människan borde fly den framväxande, smutsiga och bullriga staden – till förmån för den livskraft som fanns i skapelsens gryning. Det var 1600-tal och på kontinenten hade den vetenskapliga revolutionen börjat påvisa mineralvattnets och den sköna naturens hälsobringande effekt på kropp och själ. Resultatet blev att kända kurorter som Vichy, Karlsbad, Bath och Baden-Baden växte fram.

Baden-Baden_700pxjpg.jpg

Baden Baden i Tyskland, känd som kurort.

Hit kunde främst de mest bemedlade resa för att kurera allt från melankoli till fysiska åkommor genom att ”dricka brunn”, genomgå badkurer och ta stärkande promenader längs grusade gångar i välskötta parker.

För stormakten Sverige var det viktigt att under sommarmånaderna kunna erbjuda samma kurorter och kurparker inom landets gränser, inte minst för de återvändande krigsinvalidernas skull. Den svenske läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641–1724) anses i dag vara den svenska kurortens fader. Efter studiebesök i föregångsländerna reste han hem till Sverige för att undersöka källor som kunde ligga till grund för inhemska hälsobrunnar. Den första etablerades i Medevi, där Hjärne analyserade vattnet 1678 och nedskrev i sina anteckningar att dess läkande effekter vida översteg andra medikamenter.

86_700px.jpg

Från början fanns särskilda ”solarier”, inglasade balkonger där patienterna kunde njuta av solen, den friska luften och den vackra utsikten. Detta är i dag dagrum för patienterna. 

Under 1700-talet växte kurorterna till ett hundratal i Sverige, inte sällan som kombinerade vårdinrättningar med läkare och fattighus. Till de mer kända hör Loka brunn från 1720, där Carl von Linné prisade vattnet och kung Adolf Fredrik fick sin svåra huvudvärk botad genom promenader, brunnsvatten och gyttjeinpackningar.

Under 1700- och 1800-talen började sjukhus och sanatorier etableras i anslutning till större grönområden. I dessa sjukhusparker planterades både inhemska och exotiska växter, allt för att skapa ett nordiskt paradis som verkade lugnande och läkande för gästen. Stockholm var idealt för ändamålet. Dels var malmarna ännu glest bebyggda. Dels ansåg man att sjukhusen av hygieniska skäl behövde ligga utanför Stadsholmens trängsel och skämda luft.

Ett exempel är Sveriges första lasarett, som invigdes 1752 i Gripenhielmska palatset på Kungsholmen under överinseende av den nyinstiftade Serafimerorden. Här fanns en magnifik trädgård som anlagts redan på 1600-talet i fransk stil. I samband med sjukhusinvigningen ordnade ingen mindre än Carl von Linné med trädgården, till vilken han bidrog med frön och plantor för odling av medicinalväxter. I 300 år har vetenskapen alltså strävat tillbaka till naturen.

Och faktum är att dagens forskning ger den gamla läran rätt i mångt och mycket. 2018 utkom bland andra forskaren Roger Ulrich med en vetenskaplig artikel baserad på en serie studier om sjukhusträdgårdarnas påverkan på patienter, personal och familj. Här hade forskarna mätt parametrar som rädsla, nedstämdhet, ilska, oro, trötthet och värk – före och efter införandet av lugnande trädgårdsparker. Resultaten? Hälsan fördubblades på alla punkter. Dessutom utsågs forskningsartikeln till en av 2018 års bästa inom området evidensbaserad vårddesign.

Sollentuna_park_700px.jpgDanderyd_700px.jpg

Utemiljöer från Sollentuna och Danderyd.

Fortsatt framåt är det viktigt att sjukhusområdets gröna ytor bevaras och utvecklas. I samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och Program för Teknisk Standard arbetar Locum ständigt med att skapa attraktiva gångstråk, innergårdar, terrasser, fönster, övergångszoner mellan inne och ute (exempelvis balkonger), samt parker och trädgårdar i direkt anslutning till vårdbyggnaden. Stor vikt läggs också på mötet mellan naturen och byggnadernas entréer. Allt för att erbjuda läkande vårdmiljöer som är inkluderande, levande och trygga. Det sena 1600-talets vetenskap står sig alltså än i dag. Och kanske ser vi ytterligare ett uppsving de kommande åren, även om just bibeln inte längre är en ledstjärna.*

Sos_park_700px.jpgeastman_konstverk_CB_700.jpg

Ny urban park på Södersjukhuset. Eastmaninstitutet med sin vackra konst ligger nära Vasaparken. 

 

Text: Jonathan Leijonberg
Bild: Regionarkivet, Wikipedia, Olof Holdar, Håkan Pettersson
Källor: Idéhistoriker Elisabeth Mansén (Bildningspodden: Kurortens historia), SvD, Chalmers, Wikipedia, DN, Läkartidningen

Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Rum nr 2/2020.