Historia

Bristen på moderna sjukhus var stor i början på 1900-talet. Både Karolinska Institutet och Serafimerlasarettet på Kungsholmen, som samarbetade om utbildning, hade vuxit ur sina lokaler. Ett nytt, större sjukhus behövde byggas och man bestämde att det skulle placeras på gränsen till Solna.

Men varför valde man just den platsen?

Jo, redan vid förra sekelskiftet, när Alfred Nobel skrev sitt testamente, började staten planera för någon form av utbyggnad av kronans mark vid Karlberg. 1930 fattades beslutet att Karolinska Institutet skulle flyttas från Glasbrukstomten på Kungsholmen i Stockholm till Norrbackaområdet i Solna. I beslutet ingick även att ett nytt universitetssjukhus skulle byggas som ett komplement till Karolinska Institutets teoretiska institutioner och i anslutning till dessa.

Eftersom Serafimerlasarettet tidigare fungerat som universitetssjukhus för Karolinska Institutet fanns det många som ansåg att även det nya sjukhuset skulle få namnet Serafimerlasarettet. Men Karolinska Institutet föreslog namnet Karolinska Sjukhuset, och så blev det också.

1930-talets tidstypiska funkisstil inspirerade

Planeringen av sjukhuset startade 1931 under arkitekten Carl Westman som bland annat ritat Stockholms rådhus. Det sägs att Westman använde Rigshospitalet i Köpenhamn som förebild, där man också utgått från tanken att undervisning och forskning skulle samplaneras och samlokaliseras. Efter Westmans död 1936 övertogs uppgiften av arkitekterna Sven Ahlbom och Sven Malm och sjukhuset fick en helt ny och mer funktionalistisk utformning.

Den första enheten, Radiumhemmet, inledde sin verksamhet 1937 på området och hela Karolinska sjukhuset invigdes den 28 september 1940.

fb0056h.jpg

Bildtext: Tidigt flygfoto över sjukhusområdet. 

Sjukhuset, med sina många vackra röda tegelbyggnader i tidstypisk funkisstil, utgick från huvudbyggnaden i mitten. Där förlades alla avdelningar med starka krav på samband och närhet. Andra avdelningar fick separata byggnader omkring den centralt belägna parken, där den befintliga terrängen med tallar och porlande vatten tillvaratogs på ett naturskönt sätt. Ljus och närhet till naturen värderades då, liksom nu, högt i sjukvården och sjukhusområdet kom att präglas av tidens ideal Hus i park. De flesta husen är byggda i så kallat enkelkorridorssystem, vilket gjorde byggnaderna mycket ljusa och med dagsljus i de flesta rum. 

Karolinska.jpg

Bildtext: Sjukhusparken har en central plats på sjukhusområdet. 

Vårdrummen inreddes i ljusa färger och trämöbler. Mellan sängarna hängde ofta tygdraperier, som idag ses som smittorisker och som ersatts av skärmar. På salarnas tid trängdes patienterna i gemensamma tvättrum, med risk för smittspridning. Då låg de också länge på sjukhus, ibland flera månader.

Samma år som sjukhuset invigdes fick också Karolinska Institutet sin första egna byggnad inom sjukhusområdet. Byggnaden var starkt präglat av 30-talets funktionalistiska arkitektideal men kompletterades senare med 40-talets mer hantverksmässiga och fria arkitektur.

På 1940-talet blev vårdrummen också mindre, med 2–6 patienter i varje. De första enpatient-rummen infördes också och i de rum där patienter låg isolerade kunde anhöriga sova över på utfällbara stolar.

Under andra halvan av 1900-talet tillkom fler byggnader med liknande tegelfasader som den ursprungliga sjukhusbyggnaden. Dessa inrymde bland annat psykiatrisk vård och hudsjukvård. Senare byggdes även ett barnsjukhus, som under 1990-talet fick namnet Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Astrid Lindgrens barnsjukhus.jpg

Bildtext: Fasadbild, Astrid Lindgrens barnsjukhus. 

Eugeniahemmet

Karolinska sjukhuset var dock inte först på platsen. Redan 1879 instiftade nämligen prinsessan Eugénie, enda dotter till Oscar I, ett sjuk- och skolhem för fattiga, obotligt sjuka och vanföra barn från hela landet. Det fick namnet Eugeniahemmet och blev den allra första byggnaden i det som vi nu kallar Solna sjukhusområde. Under 1940-talet övergick den yrkesutbildning som fanns på Eugeniahemmet till Norrbackainstitutet och endast folkskoleutbildningen kvarstod på Eugeniahemmet. Den lades ned när lagen om skolplikt för alla barn infördes och kommunerna tvingades ta ansvar för alla barns skolutbildning 1962.

Eugeniahemmet.jpg

Bildtext: Byggnaden som inrymde Eugeniahemmet står fortfarande kvar på sjukhusområdet. 

Norrbackainstitutet

Norrbackainstitutet invigdes på sjukhusområdet 1935, men grundades redan 1891 av Föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm inom ramen för Eugeniastiftelsens verksamhet. Institutet bedrev en omfattande vård- och rehabiliteringsverksamhet samt skol- och yrkesutbildning för handikappade barn och vuxna. Då kallades verksamheten Stockholms Vanföreanstalt.

År 1971 inordnades institutets vård- och rehabiliteringsverksamhet samt ortopediska verkstäder under Karolinska sjukhuset. Utbildningen övertogs samma år av Solna kommun, som fortsatte driften av institutets gymnasieskola för 90 gravt handikappade elever. Den kallades Ingemundskolan och drevs av Solna stad fram till 1979, då all skol- och internatverksamhet på Norrbackainstitutet upphörde.

Radiumhemmet

Radiumhemmet grundades redan 1910 och drevs då privat av Cancerföreningen Stockholm. 1937 flyttades verksamheten från Fjällgatan till Solna sjukhusområde och blev i samband med det statligt.

Radiumhemmet historisk bild.jpg Radiumhemmet fasad.jpg

Bildtext: Radiumhemmet låg först på Fjällgatan 37 (bild 1), därefter flyttade verksamheten till Solna. 

Sjukhusområdet idag

Fram till 1982 var Karolinska sjukhuset ett så kallat rikssjukhus, det vill säga ett sjukhus som betjänar ett helt land. Därefter överfördes det till Stockholms läns landsting, nuvarande Region Stockholm.

2004 slogs Karolinska Sjukhuset ihop med Huddinge universitetssjukhus och sedan dess går sjukhuset under namnet Karolinska Universitetssjukhuset.

Idag har stora delar av verksamheten flyttat in i en ny modern sjukhusbyggnad, Nya Karolinska Solna (NKS), samtidigt som några av de äldre byggnaderna har uppgraderats.

Planering för framtida utveckling av det karaktäristiska området pågår och på sikt kommer området omvandlas från ett renodlat sjukhusområde till en blandad stadsbebyggelse - Norra Hagastaden - med både bostäder och kommersiella lokaler som integreras i den nya stadsdelen Hagastaden.