Locum vill använda statistikkakor/cookies i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Samtycker du till det? Om du inte klickar på samtycker sätts endast de kakor som är nödvändiga för att webben ska fungera.
Varför?
Varför finns det karmnummer? Varför bygger vi brandceller? Varför finns det 2 olika HSA-id? Under vinjetten Varför förklarar vi företeelser inom fastighetsförvaltning och byggprojekt som ni som hyresgäster kanske undrar över.
Vi vill göra det lätt att förstå vad vi håller på med om dagarna och varför det ser ut som det gör i fastigheterna.
Varför...
Pipande och surrande maskiner, larm, vagnar som rullas till människor som har ont och personal som kommunicerar med varandra och patienter.
På ett sjukhus pågår en ständig dialog och arbetet med ljudmiljön är en viktig förutsättning för en hållbar arbetsmiljö.
När ljudnivåerna sänks sjunker stressnivåerna och patienter blir mer lugna och trygga och personalens kommunikation underlättas, vilket i slutändan innebär en förbättrad arbetsmiljö och en bättre vård för patienterna.
Vårdfastigheter är livsviktiga och tekniskt komplexa. Här finns många tekniska system som måste fungera dygnet runt, året runt för att den livsviktiga vården ska kunna bedrivas. Därför stöttas våra förvaltnings- och projektteam av interna teknikspecialister. Vi har valt att, olikt många andra fastighetsbolag, ha denna spetskompetens inhouse för att säkerställa och bevara funktionen inom respektive specialistområde.
Specialisterna bevakar förändrade lagkrav, planerar myndighetsbesiktningar, och deltar i våra byggprojekt för att bevaka, granska och komma med förslag på tekniska lösningar. Deras samlade erfarenhet utgör en viktig grund för framgångsrika projekt.
Teknikspecialisternas områden är: bygg, fastighetsnät, fastighetsrelaterad IT, hiss, el, medicinska gaser, fastighetsautomation, telefoni, tillgänglighet och VVS.
När vi bygger om lokaler till er följer vi en process i flera steg för att arbetet ska bli så effektivt och lyckat som möjligt. Det första steget i den processen är behovsanalysen.
Behovsanalysen svarar på frågan om varför lokalen behöver förändras, inte hur lokalen ska byggas om. Därför har ni, som äger den informationen, en viktig roll när behovsanalysen ska tas fram. Ni sätter kraven och talar om för oss vilken vilja ni har med projektet och tillsammans skapar vi en samsyn, mellan oss på Locum och er som hyresgäst.
Kommer du i kontakt med lokalprojekt? Då kan vi tipsa om att titta på den här filmen om just behovsanalys.
Syftet med våra trygghetsronder är att säkerställa tryggheten för alla som uppehåller sig på vårdfastighetens område – vårdens medarbetare, patienter och andra besökare. Ronder utomhus och inomhus genomförs varje år, men kan ha lite olika fokus vid olika tillfällen på året.
I slutet av året när vi går in i den mörka årstiden tittar ronden extra på belysningen. Trygghetsrondering inför vintern är ett bra exempel på en viktig insats i förvaltningen av vårdfastigheterna som vi gör systematiskt och som skulle märkas mest om vi inte gjorde den.
Vid ronderingen är det positiv med flera olika perspektiv eftersom vi ser olika saker. Gruppen består av förvaltare från Locum, representanter från vården och bevakning samt personer från driftorganisationen.
Vi genomför kontinuerligt en så kallad samordnad provning av brandfunktionerna eller lite enklare beskrivet: brandlarmsprov i fastigheterna.
Det här gör vi för att säkerställa att hela kedjan av funktioner och system som är sammankopplade med brandlarmet fungerar som det ska.
Vi testar bland annat brandlarmet mot funktioner som ventilation, spjäll, hissar, branddörrar, larmdon och återinrymning.
Det är den s.k. procentregeln som bidrar ekonomiskt till konsten. Vid alla ny-, om- och tillbyggnationer av fastigheter, infrastruktur och offentliga miljöer ska två procent av budgeten avsättas till konst.
Kulturförvaltningen Region Stockholm driver därefter arbetet med de konstnärliga gestaltningarna i våra vårdfastigheter. Konsten samverkar med arkitekturen och inredningen och bidrar till en visuellt attraktiv miljö, såväl inne som ute. Ibland rör det sig om byggnadsintegrerad konst som skapas specifikt för olika sjukhus och ibland är det färdiga verk som är flyttbara, till exempel målningar och skulpturer.
Själva konstverket kan erbjuda en stunds reflektion eller distraktion, skapa trygghet och tillit eller signalera professionalitet och kunnande till de som vistas i vårdmiljön.
Därför har vi konst i våra vårdfastigheter.
Vi genomför regelbundna prov av reservkraften för att säkerställa att våra sjukhus har beredskap nog att klara skarpa strömavbrott utan allvarliga konsekvenser.
I vårdmiljöer finns nämligen utrustning som inte får drabbas av strömavbrott för att de fyller en kritisk funktion eller för att de skadas av ett strömavbrott. Det finns också andra funktioner och utrustning som är kritiska för sjukhusets drift, men som klarar ett kort avbrott. Och så finns det funktioner som klarar ett lite längre strömavbrott utan allvarliga konsekvenser.
För att kunna bedriva vård med hög patient- och personalsäkerhet krävs därför ett reservsystem som träder in om den ordinarie kraftförsörjningen av någon anledning bryts. Det är detta system vi testar månatligen.
Redan under den vetenskapliga revolutionen under 1600-talet såg man naturens hälsobringande effekt på kropp och själ. Kurorter, hälsobrunnar och sjukhusparker växte fram för att verka lugnande och läkande.
2018 utkom forskare med en vetenskaplig artikel baserad på en serie studier om sjukhusträdgårdarnas påverkan på patienter, personal och familj. Här hade forskarna mätt parametrar som rädsla, nedstämdhet, ilska, oro, trötthet och värk – före och efter införandet av lugnande trädgårdsparker.
Resultaten? Hälsan fördubblades på alla punkter.
På Locum arbetar vi ständigt med att skapa attraktiva gångstråk, innergårdar, terrasser, fönster, övergångszoner mellan inne och ute (exempelvis balkonger), samt parker och trädgårdar i direkt anslutning till vårdbyggnaden. Stor vikt läggs också på mötet mellan naturen och byggnadernas entréer. Allt för att erbjuda läkande vårdmiljöer som är inkluderande, levande, trygga och läkande.
När vi bygger nya vårdlokaler använder vi oss av en nationell databas som innehåller ett hundratal olika typrum. Typrum innehåller lagkrav och riktlinjer inom bland annat vårdhygien, arbetsmiljö, tillgänglighet, el, VVS och brand.
I typrummen finns exempelvis storlek och mått i rummet beskrivna och riktlinjer för dagsljuskrav för att uppnå god arbetsmiljö.
Typrummen är en bra grund för att hålla en god nationell standard och hjälper oss att bygga funktionella och flexibla vårdlokaler, hållbara över tid.
En brandcell är en del i en byggnad från vilken en brand eller brandrök, under en bestämd tid, inte kan spridas till andra delar av byggnaden. En avdelning, en hisshall eller ett trapphus är exempel på utrymmen som ofta är byggda som egna brandceller.
Brandcellsgränsen är väggen, dörren eller bjälklaget som skiljer av brandcellerna från varandra.
Brandceller byggs för att trygga utrymning från byggnaden och för att skydda personerna och verksamheten i utrymmena runtomkring. Brandcellerna är särskilt viktiga på sjukhus, eftersom utrymning är svårt och det är så viktigt att verksamheten kan fortsätta fungera.
Ett ledstråk hjälper blinda och personer med synnedsättning att orientera sig och hitta dit man ska. De är också till stor nytta för personer med kognitiva nedsättningar att orientera sig på ett mer självständigt sätt.
Kanske har du också funderat på utformningen av ledstråken? Ledstråken ska vara taktila så att de uppfattas med känseln och markeras med hjälp av kontraster, exempelvis en ljus kulör på ett mörkt underlag.
Det kan uppfattas som att felanmälningar är något negativt, att det skulle vara synonymt med klagomål och ett tecken på missnöje. Vi tycker precis tvärtom!
En felanmälan ger en indikation på fastighetens allmänna status och ger oss värdefull information om befintliga och kommande behov i fastigheten. Om det exempelvis visar sig att det är återkommande problem med belysningen på ett och samma ställe bör troligen hela belysningslösningen ses över och en upprustning av all armatur ingår i det planerade underhållet.
Därför vill vi uppmuntra er att uppmärksamma oss på brister! Våga ha höga krav på oss och påtala om vårdlokalerna inte fungerar optimalt.
Vi arbetar ständigt för att minska energianvändningen i vårdfastigheterna. För att identifiera bristerna genomförs energikartläggningar regelbundet. Vi vill helt enkelt veta vilka åtgärder som är de mest effektiva vid varje tidpunkt för att kunna fortsätta optimera användningen av den energi vi köper eller producerar själva.
Exempel på åtgärder är att minska energibehovet genom att ändra drifttiden på ett ventilationssystem, att effektivisera genom att byta till LED-belysning eller att återvinna värme från ventilationssystem, kylmaskiner eller serverrum.
Rapportering till Energimyndigheten sker enligt lag i mars varje år.
För att sjukhusen ska vara robusta och säkra ställer myndigheterna krav på att olika system ska kontrolleras med givna tidsintervaller. Elen i sjukhusfastigheterna kontrolleras var tredje år genom en så kallad elrevision.
En elrevision på ett sjukhus kan jämföras med att besiktiga bilen; det ger en garanti att fordonet är trafiksäkert. Men en elrevision syftar till att upptäcka saker som kan leda till brand, orsaka driftstörningar eller skada människor. Till exempel kontrollerar man så att armaturer, elledningar och strömbrytare är i ett bra skick och är korrekt installerade.
I ett besiktningsprotokoll noteras saker som behöver åtgärdas nu och vilka förebyggande åtgärder som kan behövas och därefter går vi och driftentreprenören gemensamt igenom protokollet och fördelar vem som ska åtgärda vad.
Kanske har du sett att dörrar och fönster i våra vårdfastigheter kan ha gråa och vita markeringar på sig. Faktum är att dom inte är där enbart av dekorativa skäl.
I själva verket är de så kallade varselmarkeringar som används för att varna där fara kan föreligga.
Om du någonsin har gått in i en glasdörr med lite fart vet du att det kan göra riktigt ont! Med varselmarkeringar undviker vi (förhoppningsvis) att sådan olyckor sker.
Vi har en riktlinje för skyltning i de fastigheter som vi förvaltar som tydligt anger att skyltningen ska vara både enhetlig och säkerställa att kraven på tillgänglighet för alla tillgodoses.
Skyltarna har helt enkelt formgivits och konstruerats för att vara enkla att tolka och använda – det ska vara lätt att se, läsa och förstå vad som står på dom.
När text och symboler i första hand är vita och bakgrundsfärgen är blå skapas en bra kontrast mellan textkulör och bakgrundskulör vilket gör att skyltarna är enklare att läsa för fler.
Kanske har du sett att det är olika färg på vägguttagen på ditt sjukhus. Reservkraft för sjukhusets utrustning och funktioner prioriteras utifrån hur kritiska de är för sjukhusets vårdverksamhet vid ett eventuellt strömavbrott i samhället.
De olika färgerna är därför uppdelade på övrig last (ÖL, svart text på vit botten), viktig last (VL, vit text på grön botten) och mycket viktig last (MVL, vit text på brun botten) dit apparater med livsuppehållande funktioner bland annat är kopplade.
Vid ett reservkraftprov är det därför viktigt att du som vårdpersonal kontrollerar att rätt utrustning sitter i rätt uttag.
Under medeltiden var det klosterväsendet och kyrkan som stod för spetskompetensen inom sjukvården. Under århundradena när sjukvården efter hand professionaliserades och nya yrkesgrupper kom till fortsatte sjukhusprästen att ha en viktig roll.
I takt med att samhället förändrats har behovet av en mångreligiöst andligt rum ökat på sjukhusen. Idag är det självklart att rummen är ekumeniska* och utformade för att passa flera religioner och trosriktningar.
Rummen ska vara vackra och harmoniska, gärna konstnärligt utsmyckade. De används både för att ta avsked av avlidna och för enskild meditation samt för möten i samtal som ger tröst till patienter och anhöriga i kris.
Läs gärna mer i vår fördjupade artikel här.
* Kristenheten är uppdelad i olika kyrkor och samfund men är alla olika delar av den enda världsvida kyrkan. När de olika delarna samtalar och samverkar kallas det för ekumenik.
Skyltarna i våra vårdfastigheter är baserade på ett särskilt skyltprogram och är anpassade för att följa de krav på tillgänglighet som finns. Systemet kan liknas vid de som finns på flygplatser, där man använder bokstavshänvisningar för att vägleda resenärerna till rätt terminal och därefter skyltar mot respektive gate.
I en vårdfastighet är målpunkten istället en hisshall som markeras med en bokstav.
På informationstavlan i våra entrén finns alla verksamheter listade med hänvisning till olika målpunkter. Väl vid målpunkten, hisshallen, finns en skylt med översikt på alla verksamheter som finns på denna plats och hänvisning till respektive våningsplan.
Att enkelt kunna orientera sig i lokalerna ökar tryggheten och trivseln för dig som besökare och vi hoppas att systemet även ska skapa igenkänning, eftersom du möts av samma system – oavsett vilket sjukhus i regionen du besöker.
Det finns två olika sorters HSA-id att hålla reda på för dig som jobbar på Regionens sjukhus. Ett personligt för dig som anställd och ett för avdelningen där du jobbar.
Ditt personliga finns i Ek – Region Stockholms elektroniska personalkatalog - och används för att styra medarbetarens behörighet i olika tjänster och system som behövs i jobbet. Och när du kopplar ditt personliga HSA-id till parkeringsappen ApcoaFlow har du möjlighet att parkera vid sjukhusen till personaltaxa. På det sättet säkerställer vi att inte fel personer använder platserna.
Avdelningens HSA-id är ert kundnummer hos Locum. Det finns också i Ek. Det används när du ska göra en felanmälan eller en beställning via Locums kundtjänst.
Vid en felanmälan eller en beställning till Locum kundtjänst kommer du få frågan vilket karmnummer du har. Karmnumret fungerar som våra teknikers karta för att hitta var just ditt ärende finns på sjukhuset.
Du hittar det aktuella numret till vänster på den övre dörrlisten. Om rummet mot förmodan saknar nummer kan du alltid ange ett närliggande rums karmnummer.
Vid alla ny-, om- och tillbyggnader i vårt fastighetsbestånd så utgår vi från Locums riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Hur en tillgänglig toalett ska utföras är också en del av dessa riktlinjer.
I riktlinjerna kan vi bland annat läsa detta:
- Toalettstolen ska vara placerad så att 900 mm fritt utrymme uppnås på båda sidor.
- Tvättstället ska ha ett djup på 600 mm till bakomliggande vägg.
- Det ska vara fritt under tvättstället så att man kan köra inunder med rullstol.
- Tvättblandaren ska vara försedd med en förlängd spak.
- Väggytan bakom toaletten respektive tvättstället ska kontrastmarkeras.
Förutom att LED-belysning är energieffektiv används en större del av energin till att producera ljus och därför blir LED-lampor mindre varma än en vanlig glödlampa. Detta gör dem mer säkra ur ett brandperspektiv.
I LED-lampan finns dessutom inget kvicksilver eller bly, vilket gör det till ett miljövänligare alternativ.
- Över tid leder det dessutom till en minskad kostnad, eftersom LED-armaturerna har en avsevärd längre livslängd än äldre ljuskällor. Dessutom reducerar vi underhållskostnaden eftersom de inte behöver bytas i samma omfattning som innan. Så även om LED-armaturer är dyrare i inköp, kompenseras det av den längre livslängden, berättar Toni Cvetkovic, Energicontroller på Locum.
Ena dagen strålande sol och vindstilla. Nästa dag har det slagit om, regnet öser ner och vinden friskar i. Och sen kommer frosten på natten...
När det blir höst blir det också stora variationer i väderlek och temperatur. Det innebär att det kan det ta tid för värmesystemet inomhus att stabilisera sig.
- Det finns några saker man kan göra själv och mina bästa tips är att justera temperaturen på termostaten om det finns en sådan och att ha lite extra tålamod. Skulle det fortsätta att vara kallt under en längre tid vill vi att du kontaktar vår kundtjänst och gör en felanmälan. Då kan våra drifttekniker undersöka orsaken och justera värmen, berättar Patrik Bergman, teknikförvaltare på Locum.
Det här kan du kan göra själv om det är för kallt:
- Se till att det inte finns några föremål som ligger hindrar luftströmmarna från värmeelement och ventilation.
- Undvik om möjligt att placera din arbetsplats för nära fönstret.
- Undvik att placera någon värmekälla (skrivare, dator eller dylikt) nära termostaten.
- Använd inte lösa element.