Anna Bergqvist, specialist tillgänglighet

I våra byggnader ska alla kunna vistas, ung, gammal, kort, lång, med eller utan funktionsnedsättning. För att säkra det är arbetet med den fysiska tillgängligheten väldigt viktigt när vi bygger nytt eller bygger om. Inom Locum har vi en specialist dedikerad för detta, Anna Bergqvist. Här berättar Anna om hennes arbete i det pågående byggprojektet ny vårdbyggnad vid Danderyds sjukhus.

AnnaB_webb6.jpg

Vad har du för roll i projektet och vad kan ditt arbete innebära?

Jag är Locums specialist för tillgänglighet. Mitt arbete handlar mycket om att på olika sätt säkra att vi uppfyller lagar, krav och riktlinjer för fysisk tillgänglighet när vi bygger nytt och bygger om och att vi uppfyller Region Stockholms och Locums mål att alla ska kunna arbeta och vistas i våra byggnader.

Jag är ofta delaktig i projekt från start till mål, så även i projektet ny vårdbyggnad vid Danderyds sjukhus. I ett tidigt skede är fokus att granska planritningar och flöden för att säkerställa att vi får rätt utformning utifrån krav på fysisk tillgänglighet, samtidigt som vi säkrar god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet och inte krockar med några andra krav eller lagar.

När skalet är satt för byggnaden är jag med och tittar på utformningen mer i detalj. Det kan till exempel handla om dörrmiljöer - vilka dörrar måste vara tillgängliga och användbara för alla, vad behöver vi ta hänsyn till i placering av dörrautomatikens manöverdon och öppningsknappar och så vidare. Kulör och kontrast är också sådant jag granskar med fokus på att det ska vara lätt för alla att orientera sig i byggnaden. Jag tittar på placering av inredning och fasta installationer för att undvika skaderisker för till exempel barn eller personer med nedsatt kognition.

AnnaB_webb2.jpg
Bild: Anna kontrollerar olika mått under en tillgänglighetsrond.

Nästa fas som jag är involverad i är val av inredning. Det kan handla om exempelvis inredning till hygienrum. Som ett konkret exempel väljer vi i den nya vårdbyggnaden en universellt utformad duschstång som är en kombination av stödhandtag att hålla sig i och en stång att fästa duschmunstycket på. En produkt med två funktioner som gör det enklare och säkrare för patienten och personalen i duschen.

Under byggskedet som vi befinner oss i just nu är jag kontinuerligt ute på plats och gör stickprov och mäter att det verkligen byggs och installeras så som vi planerat. Jag kollar till exempel höjd på tvättställ, kontrastmarkeringar och placering av manöverdon till dörrautomatiken.

  Tillgänglighet_webb1.jpg
Bild: Exempel på skyltar som ska ha en viss utformning och vara placerade på en viss höjd.

Som ett sista steg innan vi lämnar över byggnaden till hyresgästen kommer det genomföras en slutlig besiktning av en Certifierad sakkunnig tillgänglighet. När allt är kontrollerat och godkänt får vi ett slutintyg som verifierar att byggnaden uppfyller kraven på fysisk tillgänglighet enligt boverkets byggregler (BBR).

Vilka är de främsta utmaningarna i ditt arbete?

En utmaning är att få alla att förstå varför det är viktigt att verkligen göra som kraven säger, varför vissa mått är kritiska och en viss utformning är nödvändig. Ibland behöver jag vara tuff och stå på mig. I projektet ny vårdbyggnad har vi en bra dialog med alla inblandade och jag upplever att nivån på kunskap och ambition är hög, med många erfarna funktioner som arbetat ihop i tidigare projekt. Det gör att arbetet flyter på bra. 

En annan utmaning i mitt arbete hänger ihop med att våra byggnader, både nya och befintliga, är så otroligt komplexa. Det är många krav och behov som ska samsas samtidigt som vi vill säkra att vi uppnår den funktion som hyresgästen önskar. Krav på fysisk tillgänglighet ska till exempel samsas med krav på brandsäkerhet och vårdhygien. Men komplexiteten är också en tjusning i arbetet.

Som offentlig aktör har vi särskilda krav på tillgänglighet?

Ja, vi lyder under andra krav och regler än bara BBR för att vi är en offentlig aktör. Vi har ett uppdrag från vår ägare Region Stockholm att alla ska kunna vistas i våra lokaler och att miljöerna är utformade så att de användas universellt, utan behov av individuell anpassning så långt som möjligt.

Kan du nämna några framgångsfaktorer för tillgänglighetsarbetet i projektet ny vårdbyggnad?

En framgångsfaktor är att det är viktigt att komma in tidigt i projektet och det har jag gjort här. Vi har varit ett team bestående av förvaltning, projekt, teknikspecialister och vårdlokalutvecklare från Locum som tillsammans med hyresgästen arbetat utifrån olika perspektiv för att ge projektet förutsättningar att utforma byggnaden utifrån behov, önskemål, lagar och riktlinjer.

En annan framgångsfaktor är att alla i projektet förstår vikten av måttens betydelse och att de hålls hela vägen från ritning till färdig lokal och reagerar om någonting är oklart eller ser ut att ha blivit fel. För det krävs kunskap och engagemang och det upplever jag finns i det här projektet.

Är det någonting som du tycker är särskilt spännande med ditt arbete?

Mitt arbete är verkligen ett lagspel där jag samarbetar med många olika personer och funktioner. Och jag är ofta involverad under hela projektets gång, från tidigt skede till slutbesiktningar.

Jobbet är mycket varierat och jag lär mig nya saker hela tiden. Mina kollegor på teknikenheten är specialister med hög kompetens inom sina specifika områden och vi samarbetar alltid för att lösa frågeställningar tillsammans. Jag samlar på mig ny kunskap från tidigare projekt, från nätverk med andra regioner, delaktighet i PTS (Program för Teknisk Standard) och personer jag träffar inom vården. Trots att jag arbetat på Locum i snart 10 år så finns det fortfarande frågor eller problemställningar att lösa som jag inte ställts inför tidigare.

Jag upplever att projektet ny vårdbyggnad i Danderyd är ett bra projekt där samarbete och engagemang genomsyrar klimatet och att alla verkligen vill göra sitt bästa.