Frysgrader som förändrar – så bidrar smartare provförvaring till lägre energianvändning

Bildtext. Lynda Eneh har handlett studien som visar hur smartare provförvaring kan minska energianvändningen.

På Klinisk mikrobiologi har biomedicinska analytikern Lynda Eneh handlett en student som studerar till Biomedicinsk analytiker (BMA) i ett examensarbete som kan få stor betydelse för både miljö och ekonomi. Projektet undersökte hur förvaringstemperaturer påverkar kvaliteten hos DNA- och RNA-prover över tid och resultatet väcker nya tankar om energieffektivitet i laboratorievärlden.

Minus 20 eller minus 80 – spelar det någon roll?

I laboratorier världen över förvaras prover ofta i –80 °C för att säkerställa att materialet håller sin kvalitet. Men dessa frysar är också bland de mest energikrävande maskinerna i vården, en enda –80-frys kan förbruka lika mycket el som en hel villa på ett år.

I examensarbetet analyserades 119 prover innehållande Cytomegalovirus (DNA) och Enterovirus (RNA) som lagrats både kort tid (cirka sex månader) och lång tid (3–5 år) vid –20 °C och –80 °C under olika tidsperioder. Resultatet?

– Studien visade att DNA-prover bibehöll sin kvalitet lika bra vid –20 °C som vid –80 °C, även efter flera års lagring, berättar Lynda.

– Det innebär att vi skulle kunna förvara många prover i vanlig frys utan att kompromissa med kvaliteten och samtidigt minska energianvändningen.

För RNA-prover var skillnaden tydligare: kvaliteten försämrades över tid oavsett temperatur, vilket tyder på att även –80 °C inte alltid räcker för långvarig lagring av RNA.

Mindre el, lägre kostnader – samma kvalitet

Om laboratorier kan övergå till att förvara vissa DNA-prover vid –20 °C i stället för –80 °C kan det ge stora vinster, både miljömässigt och ekonomiskt.

– En –80 °C-frys drar inte bara mer el, den kostar också betydligt mer att köpa in och underhålla, säger Lynda.

– Om vi kan minska behovet av dessa frysar frigörs resurser till annan viktig verksamhet.

Det handlar alltså inte bara om att spara energi utan om att arbeta smartare och mer hållbart, utan att tumma på den vetenskapliga kvaliteten.

Forskning, vård och hållbarhet – hand i hand

För Lynda har projektet blivit ett bevis på att hållbarhet och kvalitet kan gå hand i hand.

– Det är roligt att se hur ett examensarbete kan bidra till verklig förändring. Vi har redan börjat se över fler delar av vår verksamhet för att hitta liknande möjligheter, berättar hon.

– Alla kan bidra till hållbarheten, oavsett yrkesroll.

En uppmaning till nytänkande

Examensarbetet visar tydligt hur små förändringar i rutiner kan ge stora effekter. Genom att ifrågasätta ”så har vi alltid gjort” och testa nya vägar kan vården ta viktiga steg mot minskad klimatpåverkan och samtidigt stärka ekonomin.

– Det finns alltid smarta sätt att minska energianvändningen, bara motivationen finns, säger Lynda.

Fakta:

• En –80 °C-frys drar cirka 20 gånger mer energi än en vanlig hushållsfrys.
• Vid Klinisk mikrobiologi analyserades 119 prover med qPCR efter lagring i –20 °C och –80 °C.
• Resultaten visar att DNA-prover kan förvaras i –20 °C utan kvalitetsförlust, vilket kan minska både elanvändning och kostnader.