Löwenströmska - ett sjukhus med kungliga anor

Bildtext: Sjukhussal från tuberkulossjukhuset, 1913.

Det var det ödesdigra skottet mot Gustav III på Operan i Stockholm 1792 som blev början på sjukhusets historia. Det räckte nämligen inte för ryttmästare Gustav Adolf Anckarström att byta namn till Löwenström strax efter att hans bror Jakob Johan Anckarström skandaliserat familjen. Kungamordet satte Sverige i kris och Gustav Adolf våndades i flera år innan han kom på ett sätt att försöka sona broderns brott. Hans lösning blev att skänka ett markområde vid sjön Fysingen till staten. I donationen ingick bygget av ett sjukhus som 1811 fick namnet Löwenströmska sjukhuset.

En egen sjukhusdirektion I början ansvarade Serafimerordernsgillet för såväl styre som förvaltning, men 1825 utsågs en egen sjukhusdirektion med landshövdingen som ordförande. Senare likställdes Löwenströmska med de andra länssjukhusen, och ända sedan 1876 är Region Stockholm huvudman. När sjukhuset byggdes var det mest fattigt folk som behövde vården. Människor som hade det lite bättre ekonomiskt tog hem läkare vid behov och vårdades i hemmen. Resurserna till det nya sjukhuset var efter våra dagars krav mycket knappa och patienterna drog sig i det längsta för att läggas in. När de väl kom till sjukhuset var det oftast för sent.

Bildtext: Skylt som anger Anckarströms orsak till donationen av området.

57 år gamla operationsinstrument

Om operationerna på Löwenströmska lasarettet förr finns en del att berätta. När sjukhuset var nytt köptes operationsinstrument in som sedan användes i 57 år utan att ersättas med nya. Operationsbordet bestod av några plankor över en säng och bedövning vid operationer började inte användas förrän 1858. Fram till dess fick två stora, starka män hålla den stackars patienten stilla.

Bildtext: Det ursprungliga sjukhuset med hästambulans, enligt en målning i Löwenströmska sjukhusets personalmatsal.

Sjukhuschefen stannade i 40 år

Ursprungligen fanns det bara tre små sjukrum med plats för sex eller åtta sängar samt kök och ”betjäningsrum”. På övervåningen hade läkaren sin bostad. Den första läkaren och sjukhuschefen var Christian Ziegert, bördig från Tyskland. Han stannade på sjukhuset i 40 år och hans lön uppgick i början till 300 riksdaler om året. Som jämförelse kan nämnas att hans kvinnliga assistent med uppgift att vara såväl sköterska som kokerska och städerska hade en årslön på 14 riksdaler. Därtill fick hon ”fem tunnor spannmål, åtta kappar ärtor, ett lispund fläsk, tre lispund kött, två fjärdingar strömming och två par skor”.

I mitten av 1800-talet satsades det på en ombyggnad av sjukhuset, som nu fick 16 sängplatser. Efter landstingets (numera Region Stockholms) övertagande vid sekelskiftet fanns plats för 54 patienter. Det ursprungliga lasarettets huvudbyggnad från 1809 användes fram till mitten av 1960-talet då det nybyggda sjukhuset togs i bruk.

Bildtext: Flygfoto från området, 1930-1950-tal.

Mellan åren 1884 och 1984 bedrevs även vård och undervisning av förståndshandikappade vid Löwenströmska. Den första särskolan inrymdes i en nyuppförd byggnad med namnet Klockbackaskolan, och den första barnkullen bestod av 12 elever. Senare flyttade skolan till nyare byggnader och elevantalet ökade. Ett arbetshem för manliga elever låg i ”Vita Holmen”.

Bildtext: "Vita Holmen" från 1700-talet med sina flygelbyggnader från 1800- respektive 1900-talet.

1914 togs ett vårdhem för gravt utvecklingsstörda i bruk. Det kallades ”Asylen” och antalet platser hade nu utökats till 86. Både manliga och kvinnliga elever sysselsattes med arbeten i lasarettets trädgårdsodlingar samt inom sjukhuset. Särskilt attraktiva var de avlönade jobben i överläkarens, rektorns och sysslomannens familjer.

Bildtext: Elever och lärare på trappan till "Skolan för sinnesslöa".

1944 skildes lasaretts- och omsorgsverksamhet åt. När nya elevhem till omsorgsverksamheten byggdes i slutet av 1950-talet fick den stora handelsträdgården med sina växthus rivas och fruktträden sågades ner. 1984 lades särskoleverksamheten ner.

Bildtext: Flygfoto från området, 1970-talet.

Många har uttryckt att det känns som att förflytta sig i tiden när de vandrar omkring i det vackra sjukhusområdet. Totalt finns här omkring femtio byggnader, som inte bara byggts under olika epoker utan även i helt olika stilar och storlekar. Den äldsta byggnaden inom sjukhusområdet är huvudbyggnaden ”Vita Holmen” från 1700-talet med sina flygelbyggnader från 1800- respektive 1900-talet.

Från akutsjukhus till närsjukhus

Under 90-talet flyttades de flesta vårdverksamheterna och den enda landstingsägda verksamheten som blev kvar var psykiatrin. I samband med utflyttningen ändrades även fokus för verksamheten vid sjukhuset från akut- till närsjukhus. I dag är dock byggnaden åter fylld och sjukhuset erbjuder vård inom en mängd olika områden, med både öppenvård och slutenvård.

Från 2012 fram till 2018 skedde en massiv upprustning av de tekniska installationerna på sjukhuset. Upprustningen berörde ventilationssystem, avloppstammar, värmesystem, styr/regler, belysning, el-stigare, brandlarmsystem och sprinkler. Detta gör att Löwenströmska är rustad för att möta även framtidens krav på moderna sjukhusmiljöer, med en väldigt intressant historia i ryggsäcken!

En variant av denna artikel publicerades redan 2007 i vår kundtidning Rum (1/2007)
Text: Misse Ljungström